Marcus Frennemark

Prislappen på torkans konsekvenser har satts av LRF Kött och innebär att priset på slaktgrisen behöver höjas med fyra, fem kronor kilot.

Detta var den krassa utgångspunkten för torsdagens konferens där en ljusare framtid för grisnäringen skulle målas gemensamt av hela värdekedjan från bönder över slakt till handeln och vidare till slutkonsument.

Så var det tänkt och det gick väl sådär. Uppslutningen var god, så gott som alla aktörer av betydelse hade hörsammat inbjudan.

Örjan Bertilsson, grisföretagare på Persgård och först i Sverige att producera mer än 30 grisar per årssugga, konstaterade att han köpt in spannmål för en halv miljon extra i år.

– Kostnaderna har ökat kraftigt på grund av torkan. Jag ska kunna ta ut en egen lön ur mitt företag, men just nu går inte det, säger Örjan Bertilsson.

Både Ica och Coop ligger redan på 90 procent svenskt kött i sina butiker och att höja priset är ingen lätt match. De undersökningar där konsumenter säger sig villiga att betala mer för svenskt kött, stämmer inte alltid med agerandet i butik.

– Griskött är priskänsligt, våra kunder är vana vid att det är det billigaste köttet. Högre pris kan innebära att kunden väljer ett annat kött, säger Mats Heljestrand, kategorichef för kött på Ica.

Majsan Pense, med motsvarande jobb på Coop, har samma invändning mot högre priser, men påminner också om att en stor del av grisen går till charkproduktion och här är andelen svenskt kött betydligt lägre.

Jämnare storlek på styckningsdetaljer och gärna nya styckningsdetaljer är andra önskemål från handeln.

– Skinkan är en utmaning när det inte är jul. Vi har 1,2 kilo filé, men 16 kilo skinka på en gris, säger Majsan Pense.

Food service, det vill säga restaurant och storhushåll, är en växande del av marknaden med olika prissegment. Traditionellt är andelen svenskt kött lägre här, men det svenska vinner marknad.

Martin Eriksson jobbar för grossisten Johan i Hallen, som säljer till de lite bättre krogarna. Han tycker inte att prisfrågan är avgörande för rätt produkter.

– Våra kunder vill ha smak, historien bakom grisen och unika produkter. Då går det att ta mer betalt. Men vi måste ha leveranssäkerhet, vi kan inte vara utan i ett par månader för att all råvara går åt i julhandeln, säger Martin Eriksson.

Slakterierna, i positionen mellan bonde och handel, konstaterar att tillgången på råvara, det vill säga grisar, är god. Kortsiktigt ökad tillgång pressar priset, men leder också till att det blir brist på längre sikt.

– Vi behöver ha rätt prisbild nu, annars finns det inget svenskt griskött om ett år. Hur kan vi tillsammans se till att det går att fortsätta producera? frågade sig Jonas Tunestål, vd för KLS Ugglarps.

<h3>Framtidsmöte Gris</h3>Arrangerades av Hallands Grisföretagare med syftet att hitta en ekonomiskt hållbar väg ur kris. Inbjudna till mötet var dagligvaruhandelns stora aktörer, restauranggrossister, slakterier, banker och foderleverantörer samt en mindre krets grisproducenter.Framtidsmötet genomfördes 15 november med början hos smågrisuppfödaren Örjan Bertilsson och fortsättning på Ästad Vingård.

Torkan kostar Sveriges grisbönder drygt en miljard kronor. Nu vill grisbönderna att handel och slakterier ska hjälpa näringen att överleva det tuffa år som väntar så att det finns svenskt griskött i butikerna även nästa höst.

Priset en brännande fråga när grisföretagare bjöd handeln på gårdsbesök.

Ica och Coop fick lukta gris

Lantbruk

Priset en brännande fråga när Ica och Coop fick lukta gris.