Efterfrågan på animalier ökar med 70-80 procent till 2050. Den stagnerar i rika länder men växer snabbt i dagens fattiga länder.
Djurhållningen pekas ut
Tillgångarna på olja, land, vatten, energi och fosfor blir allt knappare. Produktion av animaliskt protein är inte heller så effektiv som produktion av växtprotein.Det här var några utgångspunkter för doktor Henning Steinfelds, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, föreläsning på SLU i Uppsala.Han är mannen bakom den uppmärksammade rapporten Livestock's long shadow 2006.Den utpekade djurhållningen som en klimatbov. Nu har den reviderats, men fortfarande hävdar FAO att runt 15 procent av växthusgaserna kommer från världens animalieproduktion.
Utsläppsrätter
– Vi har inte backat från den förra rapporten. Den lägre andelen nu beror på att andra områden har ökat snabbare och att avskogningen i Sydamerika går långsammare, säger Henning Steinfeld.För att minska miljöeffekterna från animalieproduktionen är Henning Steinfelds budskap att mer måste regleras.Handel med utsläppsrätter skulle ge gräsmarker ett värde som kolsänka.De kluster av intensiv djuruppfödning utan koppling till mark som har uppstått, till exempel nära hamnar, bör begränsas. Vi måste se till att den kunskap vi har används, det finns teknik men den är för dyr i dag.
Stora skillnader
Henning Steinfeld poängterar att det är stor skillnad mellan olika länders djurhållning.– Intensiv produktion är inte alltid dålig, men det är vad allmänheten tror. Det går att göra såväl miljömässig som ekonomisk vinst på att göra produktionen effektivare, säger han.– På det globala planet är det mycket mer att vinna på att få upp effektiviteten för det stora antalet producenter än att försöka nå en liten bit till i redan effektiva system.Han anser också att man ska försöka styra konsumtionen till animalier till sådana som ger mindre klimatmässigt fotavtryck, som kyckling och mjölk.Nötkött är klart värst i det avseendet, enligt Henning Steinfelds beräkningar.