Mari Nälsén

Anders Jörgensens 100 dikor betar ute på 12 olika beten. Små grupper om ett tiotal kor, deras kalvar och en tjur som släpps in på varje bete i början av juni. Betena ligger runt gården, en mil åt vardera håll. Det gör att det tar sin tid med den dagliga tillsynen.

– Jag har det väldigt bra eftersom våra grannar tycker att det är bra att djuren håller markerna öppna och tittar till dem flera gånger varje dygn, berättar han och visar ett SMS från gårdagen då grannen tagit bild på den store angustjuren som nådigt låter sig matas av en näve med klöver.

Gården i Slåtte köpte Anders Jörgensen 1990 då han började med ungtjurar. Men efter EU-inträdet med halverat köttpris som följd valde han att växla över till dikor.

– Jag visste inte ett smack om dikor mer än att det borde vara passande för oss som har naturliga betesmarker.

Markerna runt Slåtte är kuperade och består av höga toppar och djupa dalar. Här betar och vandrar kalvarna med korna och blir friska och starka. Efter en sommar på bete slaktas kalvarna i oktober eller november vid en ålder av omkring sju månader. Tidigare har de slaktats i Delsbo för att sedan fraktas tillbaka för att styckas och packas i köttlådor hemma på gården. Men från och med i höst är målsättningen att inga djur ska behöva lämna Slåtte. När slakten sker i höst är troligen gårdens eget slakteri redo att köra igång.

– Det är något vi tänkt på länge eftersom vi haft styckeri här, men nu är det snart klart, säger Anders Jörgensen

I dag har han dottern Agnes, anställd på deltid. Tanken är att han själv ska hålla på fram till 2020 och sedan låta något av de tre barnen ta över. Vem det blir är inte klart, men Agnes Jörgensen är helt klart intresserad.

– Jag har insyn i verksamheten, vet hur det fungerar och jag vill hålla på med det här, berättar 27-åringen som arbetar som försäkringshandläggare på halvtid men som har en lantbruksutbildning i botten.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att någon vill ta över efter mig, säger Anders Jörgensen. Men jag vill vara säker på att de tänkt över saken noga. Det är ett ensamt yrke.

Men just det kanske är en sanning med modifikation. Sedan många år har han ett tätt samarbete med andra producenter runt om i länet. Det började med ett LRF-projekt för många år sedan då elva gårdar togs ut. Det blev en vändpunkt i Anders Jörgensens verksamhet, framför allt för honom personligen.

– Det var oerhört positivt och socialt och sedan dess har vi fortsatt i samma andra. Vi har ett tätt samarbete.

Anders Jörgensen har valt att fokusera på raserna angus och simmental. Dels för kynnet och dels för att kalvningarna är lätta även om kalven har lite storlek. Djuren går ute hela betessäsongen i en trygg mindre grupp där kalvarna växer upp tillsammans. De äter det gräs och de örter de vill. Något Agnes Jörgensen är säker på ger ett bättre kött.

– Det är klart att det måste göra när djuren själva väljer det de äter, säger hon. Det blir inte mer naturligt än så.

Varje år slaktas mellan 70 och 75 kalvar, alla blir köttlådor och försäljningsstrategin är enkel, uppsökande marknadsföring på företag i bland annat Stockholm. Kunderna sprider sedan budskapet genom sina kanaler och numera säljs i stort sett allt kött den vägen.

– Vi lastar köttet på kylbil till storstan. Lådorna hämtas sedan upp av kunderna på en i förhand vald plats och tid, berättar Anders Jörgensen

Det nya slakteriet på gården öppnar nu dessutom upp för fler möjligheter.

– Nu tänkte vi också att vi kunde slakta av en del kor som fått en kalv och sälja kött, kanske via egen gårdsbutik eller via befintliga i närområdet, säger Agnes Jörgensen.

Hon är entusiastisk och det märks att hon brinner för det här.

– Det här är framtiden, det är såhär som kött ska produceras och konsumeras. Det är positivt i branschen och jag vill satsa på den.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ung-entreprenor-med-fokus-pa-slaktkyckling/">Ung entreprenör såg möjlighet i slaktkyckling</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/beteshagar-ar-inte-jordbruksverksamhet/">Naturvårdsverket: Beteshagar är inte jordbruksverksamhet</a>

Framtiden för svensk köttproduktion: Det ser bra ut eftersom människor blir allt mer medvetna om vad de äter. De är dessutom beredda att betala för att äta bra kött vars ursprung de känner till.

Om dikoproduktion: Det är det mest naturliga sätt man kan hålla djur och det bidrar till friska och starka djur. Det blir ett mycket bättre kött om djuren rör på sina muskler såsom våra gör.

Om föryngring i branschen: Tack vare uppgången i branschen verkar allt fler ungdomar intresserade av lantbruk. Det visar inte minst antagningspoängen på lantbruksskolorna.

Yrke: Ägare Slåtte Naturbeteskött

Gör: Vårdar sina naturbetesmarker med friska, starka djur

Han är känd för sina fina naturbeten som är till glädje för såväl boende i närområdet som för dem som köper köttlådor från Slåtte Naturbeteskött. Anders Jörgensen från Alsen i Jämtland tar sin djuromsorg på allvar och säger att samarbete och kommunikation med kollegor betyder mer än vad man tror.

Ett gårdsslakteri är nästa steg för Slåtte Naturbeteskött.