Mikael Gianuzzi

Den torktåliga majsen har blivit en allt viktigare gröda på flera håll och fått en självklar plats i den svenska växtföljden och foderstaten. Det märks inte minst hos utsädesförsäljarna. Hos Svenska Foder har försäljningen av majsutsäde ökat 10 procent i år jämfört med ett normalår. För Kalmar och Öland ligger ökningen på 20 procent i år efter en uppgång med 30 procent 2019.

– Det är ett sätt att sprida riskerna i sin grovfoderportfölj och säkerställa att man har högklassigt foder till sina djur, säger Johanna Öwall, produktansvarig för växtodling på Svenska Foder.

Hon har sett ett ökat fokus på vall och grovfoderproduktion hos kunderna i regionen.

– Det kan handla om att flera arealer används och att vallen ometableras med lite tätare mellanrum för att säkra avkastningen, eftersom man efter de senaste årens torka vet vad en grovfoderbrist kostar och får för effekt, säger hon.

Också när det gäller vallen har bättre torktålighet blivit allt viktigare i landet i stort. Försäljningen av vallfrö går mer och mer mot vallblandningar med torktåliga sorter som rörsvingel och lusern. I Kalmar-Ölandregionen är tendensen ännu tydligare.

– Försäljningen i området denna säsongen jämfört med säsongen innan torkan 2018 ligger cirka 35 procent högre när det gäller vallblandningar av torktåliga arter, säger Annika Nilsson, produktchef vallfrö, majs och mellangrödor på Lantmännen.

Tobias Knutsson är mjölkbonde på Östergården i Norra Möckleby på Öland med 500 djur varav 180 mjölkande. Gården är självförsörjande på grovfoder och odlar 100 hektar vall och 50 hektar majs. Här har andelen majs alltid varit hög.

Den egna bevattningsdammen från 2016 har varit räddningen under torksomrarna.

I fjol gav majsen en uppskattad skörd på 12 ton per hektar medan vallen snittade på 10 ton.

– Majsen är den gröda som funkade bäst både 2018 och 2019 sett till ton foder per bevattning, säger han.

I år provar han och några andra lantbrukare på Öland att odla den torktåliga foderbetan för första gången. En gröda som förr var vanlig på Öland.

– Jag har funderat på det länge och tror att det här kan bli en jättegrej för oss i sydöstra Sverige. Öland har bland de bästa förutsättningarna för betodling i landet med våra långa höstar, säger Tobias Knutsson, vars odling är på 7,5 hektar.

Skälet till att prova en ny torktålig gröda är att få en mer heltäckande grovfoderprofil. Han odlar mycket hundäxing i vallen vilket ger höga skördar men lågt energivärde. Baljväxter och lusern i blandningen ger skapliga proteinvärden, men för att få upp energin passar foderbetan bra och tillsammans med stärkelsen i majsen kompletterar det grovfoderblandningen, enligt Tobias Knutsson.

Maxskörden för foderbetan bedöms ligga på 25 ton per hektar

– Foderbeta kostar lite mer att odla än vall och majs. Det är lite mer kemisk bekämpning och lite högre maskinkostnader. Kalkylen visar att det ska gå ihop på 16 ton per hektar men jag vill ha 20 annars blir jag grymt besviken, säger han.

Efter två torra somrar ligger stort fokus på grovfoderproduktion i Kalmar-Ölandregionen. Intresset för majs är fortsatt högt och nu sår flera lantbrukare i regionen också foderbeta för att komplettera foderstaten.

Efter två torra somrar är Tobias Knutsson en av flera som prövar den torktåliga grödan.