Torbjörn Esping

Efter att ha fyllt i 400 kilo vätska i varje däck står vagnen stabilt utan stödben trots maximalt utfälld kran med virke i gripen. Draget är helt centrerat, och vagnen är alltså inte viktkompenserad med ramstyrningen.

Martin Engström vill göra så mycket som möjligt själv i skogen, och varje år skotar han cirka 2 500 kubik med traktor och griplastarvagn. Och när han köpte ny vagn nyligen var kravet att den skulle komma utan stödben.

– De skymmer sikten, nu ser jag precis vad jag har framför däcken på vagnen. Och när jag ska över ett hinder kan jag lägga vagnen vid sidan av hindret med ramstyrningen, säger Martin Engström.

– Men framförallt är det att det är ett meck upp och ner hela tiden stup i ett med stödbenen. Vissa har kanske tålamod till det men inte jag.

Dessutom finns det en risk att du glömmer stödbenen nere?

– Ja, precis och så har man krökt alltihopa och så får man varken in eller ut dem.

Problemet med en griplastarvagn är att den riskerar att välta när man har kranen långt ut med virke i gripen. Särskilt när vagnen är tom. I vart fall reser sig gärna vagnen på ena boggin och får hela vikten på ytterkanten av däcket. Och när sidvikten släpper faller vagnen tillbaka igen.

Man kan kompensera lite genom att vika över ramstyrningen så att vagnen får mer vikt åt andra hållet som en motvikt. Men i grunden behövs det en större motvikt eller mothåll. Det är därför alla gripglastarvagnar har stödben i grundutförandet.

Det var när Martin Engström skulle skota på en myr för några år sedan som han började experimentera med vätska i däcken.

– Stödbenen gick bara rätt ner genom myren, det gick inte att börja med tom vagn. Man fick ha en kladd kvar i botten på vagnen som ballast, berättar han.

Men genom att fylla däcken med vätska fick skogsvagnen en stabilitet utan stödbenen. Och även om den nya vagnen med bredare 600-däck i grunden är stabilare än den gamla med 500-däck, så har han i sommar fyllt på med vätska i däcken.

På däckverkstaden i Osby har man satt i en slang i däcket. Men en specialpump fylls slangen med vatten mättat med vägsalt. När slangen är full pumpas den upp med luft. Däcket blir till 80, 90 procent fyllt med vätska. Varje däck till Martin Engströms 14-tons-vagn från Vreten har fått 400 kilo vätska.

– När man bara kör så märker man in skillnad, det är som att köra med band, säger Martin Engström.

– Men man märker det när man lastar och lastar av, där en rätt stor skillnad faktiskt, särskilt när man har tom vagn.

Ökar inte risken för körskador?

– Ja, de kilona går inte att trolla bort. Man får veta var man kör, och vet man att det är mjukt på något ställe får man risa eller ta på banden. Då får man ned marktrycket. Men visst kilona är där. Det kan man inte bortse ifrån.

<h3>Fakta: Holma</h3>Läge: Norr om Osby i Skåne.Ägare: Martin Engström och Eva Manfridsson Engström. Skogen ägs av Evas far Alvar Manfridsson.Produktion: Mjölk, virke.Åker: 60 hektar bete, vall och korn.Skog: 200 hektar.

Med vätska i däcken har Martin Engström fått bättre stabilitet i griplastarvagnen. Och klarar sig utan stödben.