Marcus Frennemark

Örjan Bertilsson knäckte drömgränsen 30 grisar redan 2015. Under fjolåret ökade Persgården och nådde upp till 30,8 grisar per årssugga. Nu är siktet inställt på att komma över 31 producerade grisar under 2017.

– Hemligheten? Finns ingen hemlighet, det är strikta rutiner, bra avelsmaterial, bra team, bra foder och fullt fokus på grisarna, säger Örjan Bertilsson.

Han trodde inte fullt ut på dem som för några år sedan lovade en gris mer per sugga och år tack vare nytt genetiskt material.

– Och de hade fel, det blev inte en gris mer om året. Det blev två, säger Örjan Bertilsson i dag.

<h3>Lösgående sugga vid grisningen</h3>

Stallet, byggt 2010, med en egen grisningsbox, utvecklad tillsammans med danska Jyden, har också del i framgången.

– Vi satsar på lösgående sugga i samband med grisningen. Det fungerar alldeles utmärkt och är det system som konsumenten vill ha.

Johan Thuresson, som driver Löderups Gris, toppar åter livsvinstabellen efter en tillfällig tredjeplats förra året. Han är en av dem som uppförökar de nya avelslinjerna och sprider generna vidare till bruksbesättningarna i form av gyltor.

– Jag gillar avelsarbetet och är flitig med att rekrytera. Det har gått väldigt bra sedan vi fick in den nya genetiken. Men man måste vara aktiv och lära nytt hela tiden. Management är avgörande för att hålla produktiviteten på topp, säger Johan Thuresson.

Christer Hylander på Strömsnäs gård har funnits på slaktgrisuppfödarnas tio-i-topp sedan det nya stallet stod färdigt 2005. Tvåa har varit bästa placeringen, men under 2016 blev det fullträff för den integrerade besättningen.

Gården utmärker sig genom att vara pionjär på vaccinering i stället för kastrering av hangrisar. Redan 2013 la man undan skalpellen.

– Vaccinet kostar 27 kronor per gris men det har vi igen på friskare smågrisar med färre ledinflammationer. De okastrerade grisarna växer snabbt, har bra foderutnyttjande och hög köttprocent, säger Christer Hylander.

Josefin Ingvast, som är stallförman på Strömsnäs gård, är inte helt entusiastisk inför den nya genetiken. Visst, suggorna mjölkar bra och grisarna växer raskt, men med gårdens system i smågrisuppfödningen är det svårt att ta hand om alla grisar som föds.

I slaktgrisstallarna är det viktigt med bra ventilation och gott om plats för grisarna.

– De har mer utrymme än vad som krävs och så strör vi halm så mycket som systemet tål. Vi har ingen svansbitning över huvud taget, säger Josefin Ingvast.

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fler-smagrisar-med-ny-genetik/">Fler smågrisar med ny genetik</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/grisbrist-far-hugosons-att-expandera/">Kvitt eller dubbelt när grisarna tryter</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/dubbelt-upp-i-gris/">Dubbelt upp i gris</a>

Uppfödarna på toppen har haft tätkänning på grisrankingen förut.

Så blev han bäste smågrisuppfödare i landet.