Torbjörn Esping

I ena ändan av det röda pannhuset tippar en lastare flis. Substratet matas med en skruv in en ugn utan syre. När materialet hettas upp till mellan sjuhundra och åttahundra grader avgår pyrolysgaser. Gaserna får möta luft och antänds. Värmen används till processen, men också till att värma husen och spannmålstorken.

– Vi är nöjda, vi har riktigt varmt i husen. Vi vet knappt vad vi ska göra av värmen, säger Edvard Hamilton.

Edvard Hamilton tror att pyrolyspannan kan bli stor när gemene man ser att det är ekonomiskt lönsamt.

I den kontinuerliga driften ramlar de små kolbitarna ut vartefter, kyls ned och matas ut i storsäckarna på andra sidan pannhuset.

Nu står storsäckarna med de små kolbitarna uppställda på gårdsplanen. Lite har spridits på åkrarna på försök. Sprider man biokol minskar man gårdens klimatpåverkan rejält. Pannan kommer att binda motsvarande 8 400 ton över tid. Och dessutom kan jorden förbättras.

Stora säckar med biokol står på Hjelmsäters egendom i Hällekis.

– Speciellt en sådan här sommar får man mer hopp till det. Kolet binder mycket näring och väldigt mycket vätska. Och vi såg i år att vi hade en skördeökning på det försök vi hade. Vi har inga precisionsinstrument och är inte oberoende, men bättre var det, säger Edvard Hamilton.

En fördel med pyrolyspannan jämfört med en flispanna är att den inte är så känslig för substratet. Även rester från spannmålstorken och svenska foder går att göra biokol av. Bränslet är mycket billigt.

Edvard Hamilton tror att pyrolyspannan kan vara lämplig för gården, som har råvarorna till hands, och där lantbrukaren är van att fixa själva om något strular.

Edvard Hamilton har byggt en pyrolyspanna som ger massor med värme och stora säckar med biokol på Hjelmsäters egendom. Pannan kostade 4,3 miljoner kronor och Edvard Hamilton fick ett rejält bidrag från Klimatklivet för bygget.

– Jag tror att det här kan fungera. Men det är som solpanelerna, det kommer inte att bli stort förrän det är ekonomiskt lönsamt. Det är då gemene man köper det.

Hur ser det ut ekonomiskt?

– Det är lite för tidigt att uttala sig om, men jag hoppas vi följer planen att vi ska kunna skriva av det här på någonstans 15 år.

Pyrolyspannan kostade 4,3 miljoner kronor och Edvard Hamilton fick ett rejält bidrag från klimatklivet för bygget. Men lönsamheten är inte given. Särskilt inte om kolet ska spridas på åkrarna.

– Det är omöjligt att få en sådan skördeökning att lantbruket kan betala investeringen. Men det finns andra användningsområden, säger Edvard Hamilton.

En mer lönsam väg kan vara att sälja biokolet som jordförbättringsmedel till trädgårdsnäringen.

– Trädgårdsnäringen skriker efter biokol. På Granngården kostar fyra liter 80 kronor. En storsäck med 1 000 liter ger rätt så bra betalt då. Då är anläggningen snabbt betald.

<h3>Hjelmsäters egendom</h3>Produktion: Växtodling, skogsbruk, får, evenemang, fester, uthyrning, snöröjning och annan entreprenad.Åker: 220 haBete: 75 haSkog: 285 ha

En modern kolmila kan vara framtidens energikälla på gården. På Hjelmsäters egendom producerar en pyrolyspanna massor med värme och biokol – något som kanske går att sälja med förtjänst.