Mikael Gianuzzi

Grisproducenten Olof Ahlby räknar med att avgiftshöjningen kostar honom 150 000 kronor per år.

När Livsmedelsverket nu <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/slaktavgifterna-hojs-for-storskaliga-slakterier/">ändrar sin modell för slakteriernas kontrollavgifter</a> blir effekterna stora för Gotlands Slagteri. Enligt ett preliminärt besked kommer avgifterna höjas med över 100 procent oavsett djurslag.

– Det här är den indikation vi fått av Livsmedelsverket. Det kommer att bli stora effekter på gårdsnivå när vi tvingas justera avgifterna till leverantörerna, säger Fredrik Sundblad platschef på Gotland Slagterier.

Olof Ahlby är grisproducent i Vänge mitt på Gotland och leverantör till slakteriet. I dagsläget har han 1 800 grisplatser.

– Vi producerar ungefär 6 000 grisar, eller 520–530 ton per år. Nu höjs avgiften från 22 till 48 öre per kilo vilket gör cirka 150 000 kronor per år för mig, säger han till ATL.

– Det är nästan en halv lön och inget man bara kan spara in på någon annanstans.

För nöt blir ökningen 29 öre till 53 öre per kilo, och för lamm 149 öre till 274 öre per kilo.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/stora-forandringar-vantar-med-nya-slakteriavgifter/">Stora förändringar väntar med nya slakteriavgifter</a>

Livsmedelsverkets avgiftsökning slår också extra hårt mot just gotländska producenter som redan har högre foderkostnader till följd fraktpålägget.

– Det är också konstigt att kostnaderna alltid ska skjutas ner på producenterna. Kontrollavgifterna är en kostnad för livsmedelssäkerhet, så det vore rimligt att den i stället trycktes uppåt mot handel och konsumentledet, säger Olof Ahlby.

Han tror att den försämrade lönsamheten kommer att medföra att djurproducenter på Gotland slutar.

– Det finns grisbönder i trakten som arrenderar äldre stallar och som står i begrepp att renovera upp dem. Blir de också av med 150 000 på sista raden är det nog mer troligt att de lägger ner än renoverar.

Även om Olof Ahlby själv byggde nytt 2007 har han också ett par äldre stallar och står nu i valet och kvalet om han ska satsa och bygga nytt igen. Alternativet är att skala ned, stänga ned de gamla stallarna och bara använda de nya byggnaderna.

– Det skulle innebära att vi halverar produktionen till 900 platser. Det beror lite på vad framtiden utvisar när det gäller intjäning och sådant, säger Olof Ahlby.

Livsmedelsverkets nya avgiftsmodell kan definitivt vara en faktor som blir avgörande för beslutet, menar han.

– Om inte annat så rent psykologiskt. Det känns som om de inte vill ha kvar några bönder längre, när de lägger över allt mer kostnader på oss. Jag fattar att Livsmedelsverket måste ha kostnadstäckning men det är lite snedvridet när det slår på de mindre aktörerna, säger han.

Olof Ahlby skulle vilja se en annan avtalsform, där slakten och handeln är med och delar på producentens risk i någon form.

– Vi var otroligt drabbade av torkan 2018 och vet vad ett sådant år kostar. Jag tror inte att du klarar ett likadant år till om du nysatsat och har hög belåning, säger han.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/kottproducenter-vill-ha-10-miljoner-kronor-extra/">Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/branschen-chockad-over-sent-avgiftsbesked/">Branschen chockad över sent avgiftsbesked</a>

Skulle han besluta sig för att minska grisproduktionen innebär det att omsättningen halveras på gården.

– Det skulle frigöra mycket tid, så förmodligen får jag gå ut och F-skatta för de timmar jag nu lägger på grisarna. Det kan vara typ entreprenad eller hyra ut sig som förare. Det skulle bli lägre omsättning men också betydligt lägre risk. Eventuellt lägre vinst – men en säkrare vinst, säger han.

<h3>Ska gälla retroaktivt</h3>Ändrad EU-lagstiftning och ökade kostnader för Livsmedelverkets kontroller har gjort att systemet med nedsatta avgifter har förändrats. Nu införs en modell där Livsmedelsverket ska få kostnadstäckning för kontrollerna och enbart småskaliga slakterier och vilthanteringsanläggningar får behålla subventioner. Kritiken mot systemet har varit hård. Enligt branschen är transparensen dålig och införs för snabbt för att slakterierna ska hinna anpassa sin verksamhet. Den nya modellen ska gälla under 2020 – retroaktivt från och med 1 januari – och kommer att göras om till 2021. <h3>Äskar 10 miljoner kronor</h3>Vid ett möte i fredags mellan å ena sidan representanter för Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen och LRF, och å andra sidan landsbygdsminister Jennie Nilssons (S) statssekreterare Per Callenberg, framförde köttproducenterna <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/kottproducenter-vill-ha-10-miljoner-kronor-extra/">ett krav på 10 miljoner kronor i extra anslag</a> för att lindra effekterna av den nya modellen för slakteriernas kontrollavgifter.

Förändringarna i slakteriernas kontrollavgifter kan få stora konsekvenser ute på gårdarna. För medelstora Gotlands Slagteri innebär det en avgiftshöjning med över 100 procent – något som slår direkt mot producenternas lönsamhet.

Förändringarna i slakteriernas kontrollavgifter får stora konsekvenser för grisbonden Olof Ahlby.

Han får betala 150 000 kronor mer i avgift

Lantbruk

Förändringarna i slakteriernas kontrollavgifter kan få stora konsekvenser ute på gårdarna. För Gotlands Slagteri innebär det en avgiftshöjning med över 100 procent.