Mari Nälsén

Det nya stallet kompletterar de som redan finns och erbjuder framför allt större plats med djur plus varje sak på sin plats.

Stallet skulle ha varit klart nu men på grund av försenade leveranser kommer det inte att stå klart förrän i vår. Det ligger tak på nästan hela stallet men det saknas väggar och nock.

– Det är lite plåt som är försenat, bland annat, säger Johan Svantesson som äger och driver Bro Godås i Säffle i Värmland.

Han hade sökt investeringsstöd för ett nytt dikostall när han fick frågan från Hushållningssällskapet som var ute och letade efter ett lämpligt objekt att tävla med i Jordbruksverkets tävling om framtidens smartaste stall. Han tackade ja.

– Jag är byggnadsagronom i grunden och har byggt undan för undan sedan 2001, men det här var något annat. För det första fick jag en rejäl genomlysning av företaget och så fanns det fler att bolla idéer med än mig själv.

Johan Svantesson började med 12 kor 1992, i dag har han 330.

Dikostallet har fokus på djurhälsa och effektivitet och plats för 279 dikor. Det samlar alla djuren på ett ställe och varje ko har mellan tio och elva kvadratmeter till sitt förfogande.

Johan Svantessons syfte med bygget är att bli mer effektiv, inte öka djurantalet mer än marginellt.

– Alla saker ska vara på sin plats; djur, halm, foder och maskiner. Det är dyrt att flytta på saker flera gånger. Jag kan inte påverka avståndet till mina skiften men jag kan bli rationell här hemma och göra skiftena rationella där de är.

Stallet är en djupströbädd som är förberedd för ombyggnad till liggbås och det kommer Johan Svantesson att sätta upp så småningom. Det kommer också att bli en stor avdelning med sjuk- och kalvningsboxar. Allt för att det ska bli så lättskött som möjligt.

<h3>Omvandlar gräs till högvärdigt protein</h3>

Han började med 12 kor 1992 och har sedan dess ökat djurarealen i omgångar. I dag har han cirka 330 kalvande kor, totalt mellan 900 och 1000 djur och brukar 1000 hektar åker och bete varav 500 är eget. Skogsinnehavet uppgår till 850 hektar.

Johan Svantessons affärsidé är ett ekologiskt produktionsjordbruk av kvalitetskött genom naturliga beten som i sin tur bidrar till den biologiska mångfalden.

– Jag omvandlar gräs till högvärdigt protein och genom växtföljden producerar jag dessutom korn, havre och vete för avsalu.

Johan Svantesson började med 12 kor, i dag finns mellan 900 och 1000 djur på gården, främst hereford- och angusblandningar.

Trots att Johan Svantesson ser relativt positivt på framtiden är han bekymrad över köttdebatten.

– Den känns orättvis och felriktad. Det enda vi fört in i svenskt jordbruk de senaste 100 åren är fossila bränslen. Djuren har inte blivit fler. Jag kan tänka mig att investera i solceller eller annan teknik för att komma bort från fossila bränslen för driften av gården, säger han.

<h3>Kalkylen:</h3>Investeringsstöd 1,2 miljoner kronor (genomsnitt i landet), efter avräknat stöd blir utgiften per djurplats 20 474 kronor. Vinstmarginal i stallets driftkalkyl efter skatt: 10,72 procent.Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) 24 775 kronor.Total investeringsutgift (utan stöd) 6 912 260 kronor.Antal djurplatser, dikor: 279.Antal djurplatser, rekryteringskvigor: 42.Total yta: 4692 kvm.Johan Svantesson får investeringsstöd på cirka 3 000 000 kronor varför hans utgift per koplats blir cirka 14 300 kronor. Stallet togs fram av Ingela Löfquist, HIR Skåne AB, Sofia Hedlund, Hushållningssällskapet Värmland, Johan Svantesson, Patrick Petersson, HIR Skåne AB och Karin Granström, Hushållningssällskapet Värmland.<h3>Bro, Godås</h3>Ägare: Johan Svantesson.Bolagsform: Enskild firma.Areal: 1000 hektar jordbruksmark varav 500 eget och 850 hektar skog.Besättning: 330 kalvande dikor, främst angus- och herefordkorsningar.Anställda: Två samt inhyrd personal vid behov.

Johan Svantesson bygger just nu på framtidens dikostall. Målet är ett effektivt stall med djurhälsan i centrum.

Målet för vinnaren i Jordbruksverkets tävling: Ett effektivt stall med djurhälsan i centrum.