Cecilia Persson

”Det klart att man blir ledsen när man ser hur ett livsverk blir förstört”, säger Lars-Erik Sandberg om sin ungskog med tall. Tillväxten har stannat av på grund av kraftig betning.

Vi rör oss bland åttaåriga tallar på Lars-Erik Sandbergs mark i Ringarum utanför Söderköping. Bara några enstaka plantor är högre än en halvmeter. Vid normala förhållanden och utan betande älgar borde de vara närmare tre meter höga.

– En person från skogsstyrelsen var här och liknade dem vid rhododendronbuskar, säger han.

Av fastighetens 1670 hektar skog handlar det om ungskog på 300 hektar där tallplantorna är hårt betade, enligt Lars-Erik Sandberg. Skogsstyrelsen undersökte delar av hans ungskog i augusti och skriver i ett utlåtande att skadorna är mycket omfattande. Färska betesskador syns på nästan 55 procent av tallarna som är upp till fyra meter höga. Skogsbolaget Södra bedömer att minst 90 procent av de yngsta tallarna på föryngringarna har betats av älg.

Av fastighetens 1670 hektar handlar det om ungskog på 300 hektar som betas hårt av älgar. Här är spår av äldre betesskador på Lars-Erik Sandbergs mark.

– Av de föryngringar jag har besökt är det extremt svårt att kunna hitta en obetad föryngringsplanta, säger Niklas Gustafsson, inspektor på Södra, som tycker att älgjakten på fastigheten behöver öka.

ATL TV: Hans tallskog betas hårt - nu bygger Södra hägn på hans ungskog

Länsstyrelsen och älgförvaltningsgrupperna gör dock en annan bedömning. I årets jakt får två vuxna älgar och fyra kalvar skjutas. Det är nästan en halvering i antal jämfört med hur tilldelningen har sett ut den senaste tioårsperioden.

– Det blir ingen skog här om det här får hålla på. Men det kan läka om man får ner älgstammen, säger Lars-Erik Sandberg som har jagat älg i nästan 60 år.

Det är dock samma nivå på tilldelningen i år som det var i fjol. Men då fick Lars-Erik Sandberg rätt i sin överklagan hos förvaltningsrätten. Även i år har han överklagat, men med en gnagande oro för att länsstyrelsen försöker minska tilldelningen permanent.

Målet att 7 av 10 huvudstammar ska vara oskadade vid en höjd av fem meter år långt från verklighet på Lars-Erik Sandbergs fastighet.

– Misstaget som jag har gjort är att jag har fortsatt att sätta tall. De flesta grannar runtomkring har satt gran i stället, säger han.

– Ja, många gånger. Men Skogsstyrelsen och Södra säger att jag har gjort rätt. Det är tallmarker. Jag har satt tall där det ska vara tall och gran där det ska vara gran.

På en av Lars-Erik Sandbergs nyplanteringar sätts nu ett viltstängsel upp i mindre hägn. De sätts upp för att i framtiden kunna visa vilka skillnader det är på ett betat och obetat område. ”Det känns bra att Södra förstår vilka stora problem vi har här, samtidigt som det är ledsamt att det får fortsätta så mycket. ”

<h3>”Närmar sig en rimlig nivå”</h3>

Men älgstammen i länet tros ha minskat kraftigt, med uppemot 30-40 procent sedan år 2012, enligt länsstyrelsen och det får effekter på tilldelningen och avskjutningsplaner.

– Nu börjar kurvan plana ut och älgstammen närmar sig en mer hållbar nivå sett till foderresurserna. Men för den enskilde kan det vara svårt att se dessa förändringar. Vi måste bli bättre på att nå ut med fakta och information, säger vilthandläggaren Emil Brangenfeldt vid länsstyrelsen.

Han vill inte uttala sig om enskilda fall, men understryker att det fortfarande är för högt betestryck på många håll i länet. Särskilt hårt drabbas bland annat markägare som har tallföryngringar nära odlingar med oljeväxter.

– Sådana områden blir alltid begärliga för älgar. Där kommer vi tyvärr alltid att ha större problem med betesskador.

Länsstyrelsen bekymrar sig i dag mer för växande klövviltstammar än för älgstammen. Allt fler rådjur och dovhjortar leder till en ökad konkurrens om födan i skogen, vilket i förlängningen kan tvinga älgarna att äta ännu mer tall. Därför bör jakten på övrigt klövvilt öka. Men Lars-Erik Sandberg är inte nöjd med det svaret, utan vill ha samma älgtilldelning som tidigare på sin fastighet.

Han är inte ensam. I år har en handfull markägare i Östergötland överklagat tilldelningen till förvaltningsrätten.

Lars-Erik Sandberg är mycket kritisk till hur älgförvaltningen ser ut. I år är älgtilldelningen halverad.

– Drabbade markägare kan alltid överklaga licensbeslutet till förvaltningsrätten och möjligheten att ansöka om skyddsjakt finns också. Varje ny ansökan prövas enskilt som ett nytt fall. Så ser juridiken ut och jag förstår att det kan skapa frustration hos markägare som är drabbade, säger Emil Brangenfeldt.

Än har inte förvaltningsrätten kommit med något beslut. Hur det än blir oroar sig Lars-Erik Sandberg för ännu intensivare älgbetning på sin mark i vinter.

– Risken är att det blir ännu värre eftersom det redan är bortbetat på all sly och buskar efter den torra sommaren, säger han.

Lars-Erik Sandberg är själv jägare och har jagat älg i över 50 år. Han önskar att länsstyrelsen skulle komma och se alla skadorna på hans mark.

<h3>Lars-Erik Sandbergs råd till dem som kämpar med älgtilldelningen: </h3>1. Överklaga till förvaltningsrätten2. Protestera mot felaktiga samhällsbeslut.3. Ge inte upp.

Skogsägaren Lars-Erik Sandbergs tallföryngringar betas hårt av älgar – över hälften av de yngsta tallplantorna har dokumenterade färska skador. Men i år har länsstyrelsen nästan halverat älgtilldelningen på gårdens skogsmark.– En katastrof för oss, säger han.

Lars-Erik Sandberg slåss mot länsstyrelsen för att få rätt till mer jakt på fastigheten.

Älgarna äter upp hans ungskog – jakten halverad

Skog

Lars-Erik Sandberg har 300 hektar ungskog med tall som betas hårt av älg. Nu kämpar han mot länsstyrelsen för att få rätt till mer jakt på fastigheten.