David Gustavsson

I juli tillsatte den förra rödgröna regeringen ett krisstöd på 1,2 miljarder kronor till torkdrabbade bönder. 460 miljoner kronor ska betalas i år – och ytterligare 760 miljoner under 2019.

Första stöddelen har bara riktats till djurbönder som bland annat fått 420 kronor per nötkreatur som är över ett år gamla.

Nu har Jordbruksverket presenterat två förslag på hur den andra delen av krisstödet ska fördelas och utbetalas. Oavsett vägval kan stödet dock inte börja utbetalas förrän tidigast i juni eller juli 2019.

Jordbruksverket förordar främst en modell baserad på historisk dieselförbrukning. Dieselanvändning speglar bäst jordbruksföretagens ökade kostnader, menar man. Därmed kan även de med försämrade skördeintäkter inkluderas.

Systemet för återbetalning av dieselskatt föreslås som utbetalningsmetod.

– Genom att använda ett befintligt system minimeras den administrativa kostnaden och det ger förutsättningar att uppnå den enkelhet och snabbhet som branschen efterfrågar, säger Tjitte de Vries, avdelningschef på Jordbruksverkets projekt- och företagsstödsavdelning, i ett pressmeddelande.

670 miljoner kronor föreslås, enligt denna modell, gå till samtliga produktionsgrenar utom kategorierna "ägg", "fågel" och "frilandsgrönsaker". Fördelningen baseras sedan på jordbruksföretagens dieselförbrukning. De exkluderade kategorierna får dela på de resterande 90 miljoner kronorna (30 miljoner per sektor).

Förslaget väntas främst gynna större producenter där dieselförbrukningen är större.

Sett till inriktningar väntas växtodlare med mycket specialgrödor samt mjölkproducenter få mest stöd, medan större växtodlare och köttproducenter får desto mindre, uppskattar Jordbruksverket. En annan nackdel är att det är svårt att särskilja förbrukningen i jordbruket från skogsbruket.

I Jordbruksverkets andra förslag fördelas stödet i stället på produktionsgrenar, med fokus på mjölk- och köttbönder.

Mjölksektorn ses också som särskilt utsatt till följd av låga priser och svag lönsamhet. Den tilldelas därmed den högsta stödsumman, 384 miljoner kronor, enligt denna modell. Nedbrutet på djurslag rör det sig om 1 191 kronor per mjölkko i stöd.

För att förebygga utslaktning på moderdjur föreslås produktionsgrenarna "am- och dikor", "suggor" samt "tackor och getter" tilldelas 80, 72, respektive 24 miljoner kronor.

Nedbrutet på djurslag motsvarar det cirka 385 kronor per am- och diko, 515 kronor per sugga och 80 kronor per tacka/get, enligt förslaget. Vidare tilldelas produktionsgrenarna "ägg", "fågel", frilandsgrönsaker" och "matpotatis" totalt 120 miljoner (30 miljoner per sektor).

Men växtodlingsföretag utan djur ska i stället kunna söka investeringsstöd. Den sökbara summan uppgår till totalt 80 miljoner kronor. Jordbruksverket menar att det, enligt denna modell, räcker givet höstens över lag gynnsamma tredjeskördar för djurföretag med grovfoderbaserad produktion.

Det rör sig alltså, enligt detta förslag, om totalt 590 miljoner till djurbönder, inklusive fågelproducenter – och 140 miljoner till växt- och grönsaksodlare.

– Vi ser fortsatt att det är animalieproduktionen som behöver stå i fokus, men att ingen ska glömmas bort i sammanhanget då torkan har drabbat i stort sett hela lantbruket. Djurföretagen har fått kraftigt ökade produktionskostnader i år och vi bedömer att en nedgång i djurantal kommer ta lång tid att återställa om de inte får hjälp i detta skede, säger Tjitte de Vries.

Det pågår dock i dagsläget ingen utslaktning på livdjur på nöt- och fårsidan, enligt Jordbruksverket. Foderbristen har mildrats, samtidigt som slaktanmälningar dragits tillbaka sedan i somras.

Det finns dock signaler om det sker viss utslaktning av modersuggor, men det är inget myndigheten kan bekräfta med statistik i nuläget.

Nu ska nästa regering ta ställning till myndighetens två förslag. Än finns dock ingen regering på plats.

<h3>A-priser efter torkan</h3>Avräkningspriset för vete steg med drygt 80 öre per kilo i augusti 2018, jämfört med motsvarande månad 2017.Producentpriserna för mjölk har stigit 15 och 30 öre per kilo under hösten. Det kompenserar till viss del de ökade foderkostnaderna, enligt Jordbruksverket. Producentpriserna på nöt- och lammkött är hittills oförändrade. <h3>Halverad spannmålsskörd</h3>Enligt myndighetens egen uppskattning saknas det fortfarande i genomsnitt 5-10 procent grovfoder.60 procent av grovfodret har normalt näringsinnehåll, medan det bedöms vara lågt i den resterande andelen. Detta medför sannolikt lägre mjölkproduktion i vinter, tror Jordbruksverket.Dessutom har årets spannmålsskörd nästan halverats, jämfört med en normalskörd, varför ändå växtodlare bör få ta del av stödpengar under 2019, skriver myndigheten.Enligt Jordbruksverkets senaste tillgängliga prisstatistik (augusti 2018) steg avräkningspriset för vete med drygt 80 öre per kilo jämfört med motsvarande period föregående år, till följd av minskad tillgång.

Nästa år utbetalas andra delen av torkstödet på 760 miljoner kronor. Jordbruksverket förordar främst en fördelning baserad på dieselförbrukning. Alternativet är att låta mjölk- och djurbönder ta största delen av stödkakan, enligt myndigheten.

Så vill Jordbruksverket fördela torkstödet för 2019.