Halm i alven ska toppa skörden

Professor Holger Kirchmann vid institutionen för mark och miljö på SLU har studerat de tio långliggande bördighetsförsöken i Sverige.

– Vi gör redan mycket för att förbättra matjorden, vi gödslar, kalkar, men potentialen att förbättra tillväxten på varje plats ligger också i att vi kan förbättra alven. Skördebegränsningen ligger ofta i tillväxten av rötterna nere i alven.

– Det är tydligt i många av våra långliggande försök där dåliga skördar och begränsad rottillväxt sammanfaller. Där är alven kompakterad, stenig eller sur, och det bromsar rottillväxten och därmed skörden, säger Holger Kirchmann.

För att se hur man kan förbättra alven har SLU dragit igång ett treårigt försök som är unikt i sitt slag. Det går ut på att förbättra markstrukturen i övre alven genom att luckra djupt och trycka ned halm i den.

Går in under matjorden

– Vi vill se vilken nytta det gör när vi pumpar in mycket organiskt material under matjorden, om det leder till en bättre vattenhållande förmåga i marken, bättre rotutveckling och större potential för skörd, säger Kirchmann.

Under försökets första år har 30 ton halm per hektar förts in i alven med hjälp av en ombyggd alvluckrare. Halmen har slammats upp med vatten och pumpats genom rör som går ut från djupluckringsaggregatet ned på 30-35 centimeters djup. Under de tre år som försöket pågår ska totalt 100 ton halm pumpas ut per hektar i den övre alven. Men att använda vätska är inte optimalt, enligt Holger Kirchmann.

Halm i pulverform

– Vi vill att det ska göras med torr halm i framtiden så att man blåser in halm som pulver i nästa omgång. Då behöver man inte den stora vätskemängden och det blir inte så tunga transporter.

Bara djupluckring av alven fungerar dåligt för att förbättra markstrukturen enligt Holger Kirchmann.

– Man måste kombinera djupluckring med en inarbetning av organiskt material som leder till mer stabila aggregat så att marken inte packar sig igen. Det som vi har mycket av och som är billigt är halm.

Hårt packad alvjord

Att alven är kompakt är ett vanligt problem. Men det kan vara svårt att avgöra vad som har orsakat det, enligt Holger Kirchmann. Den kan ha packats redan under istiden eller av tunga maskiner på senare tid.

– Men generellt ser vi att alvjordarna, framför allt i södra Sverige, är väldigt kompakta på många ställen. Och det är inte bra. Det hämmar tillväxten på grödan och det vill vi ändra på.