Torbjörn Iwarson

<p>Den senaste månaden har spannmål, raps och sojabönor fortsatt att notera nedgångar. Kontrakten för leverens i mars har gått ned med 3 procent för europeiskt kvarnvete på Parisbörsen, något mindre än nedgången på 4 procent i Chicago. För oljeväxterna är det tvärt om. Där har sojabönorna sjunkit i pris med 1 procent medan rapsfröet i Paris fallit med 5 procent. </p>

<p>Riktigt illa är det för smör och skummjölkspulver. Marskontraktet för skummjölkspulver har fallit med 5 procent och smöret har handlats ned med 11 procent. Som vi ska se nedan indikerar hela terminskurvan ännu lägre avräkningspriser än förra månaden. </p>

<h3>Försiktig ökning av spannmålspris</h3>

<p>Det har också kommit ännu en månadsrapport från det amerikanska jordbruksdepartementet och den innehåller trots allt en liten gnutta hopp om högre pris på spannmål. Som helhet var rapporten rätt mycket i linje med förväntningarna. Men trots att de flesta bedömare tyckte att rapporten var ointressant, har ändå priserna på spannmål gått upp lite. Prisnedgången fortsatte dock för oljeväxter. </p>

<p>USDA höjde global produktion med 3,2 miljoner ton, men utgående lager med bara 0,9 miljoner ton. Det betyder att analytikerna på USDA ser tecken på att konsumtionen stimuleras av det mycket lägre priset på vete. Efterfrågan på en så stabil råvara som vete tar tid att ställa om. De flesta konsumerar ungefär lika mycket vete eftersom det kostar så lite. Det är foderefterfrågan som kan förändras snabbare och det är vad vi ser i den här rapporten. Det finns också ganska gott om fodervete i lager, särskilt i Europa. </p>

<p>En stor del av ökningen i produktionen på global basis kommer från Kanada, +3 mt och följer direkt av den rapport som StasCanada publicerade häromveckan. USDA justerade också upp produktionen i EU-28 med 1 miljon ton till 152,50 mt. Det är 7,3 miljoner ton mer än EU producerade förra året. Utgående lager i juni nästa år väntas öka med 0,3 mt i EU. Det är alltså intressant att foderefterfrågan ökar och det tolkar jag som att golv för priset på vete håller på att etableras. </p>

<p>I diagrammet ovan ser vi priset på vete FOB Södra Sverige i kronor per ton. Där ser vi en uppgång i priset sedan skörden. Det kan kontrasteras med det tapp som noterats på Matif men framförallt på Chicagobörsens terminer. De kurvorna visar värdeutvecklingen på köpta terminskontrakt. Eftersom terminskontrakten även handlas till kraftigt premium över spotpriset, som försvinner till dess de förfaller, innebär premien en extra kostnad för dem som köper terminer. Omvänt är det en vinst för dem som är sålda terminskontrakt, det vill säga exempelvis prissäkrar. </p>

En månadsrapport från det amerikanska jordbruksdepartementet innehåller trots allt en liten gnutta hopp om högre pris på spannmål

<p>Notera att den som konsekvent prissäkrat med Matifterminer mot en ”innehavd” position i kvarnvete FOB Södra Sverige, sedan början av år 2016 tjänat pengar på uppgången i FOB-noteringen (det fysiska vetet) och även tjänat pengar på terminerna (som sjunkit i pris och alltså kunnat köpas tillbaka billigare). Hade man sålt Chicagoveteterminer hade vederbörande tjänat ännu mer. </p>

<p>Just nu handlas terminer med leverans i mars 2019 på Chicagobörsen med 17 procent premium över de med leverans i mars 2018. Man måste alltså ställa sig frågan: tror man på att vetepriset i mars 2019 kommer att vara 17 procent högre än det är nu? Det är möjligt. Men om priset är detsamma som nu på spotmarknaden, och du har sålt dessa Chicagoterminer, tjänar du 17 procent extra. </p>

<p>Det var inte bara i Sverige och Finland som sådden av höstvete gick trögt. Den franska analysföretaget StrategiGrains förutspår att produktionen av korn kommer att bli den högsta på tio år nästa år. Produktionen nästa år väntas nå 62,2 miljoner ton, 6 procent mer än i år. </p>

<p>Det händer nu inte så mycket mer på vetemarknaden vad gäller ny statistik, förrän USDA kommer med sin lagerrapport den 12 januari. Den visar hur mycket vete, majs och sojabönor som faktiskt fanns i lager den 1 december i USA. Om det är så att efterfrågan stimulerats av ett lägre pris, bör vi kunna se det i den rapporten, som då kan påverka marknadens priser positivt. Det kan särskilt gälla majs. </p>

Den senaste månaden har vi sett hur mer majs gått till tillverkning av etanol i USA. Här majsskörd på Gotland.

<p>Medan vetet på Chicagobörsen tappade 4 procent i pris den senaste månaden, stannade nedgången för majs på bara 1 procent. Den senaste månaden har vi sett hur mer majs gått till tillverkning av etanol i USA. Det återspeglades även i USDA:s WASDE-rapport tidigare i veckan. USDA:s uppfattning om produktionen förändrades inte från de 370,3 miljoner ton de uppgav för en månad sedan, men utgående lager minskades med 1,3 miljoner ton. </p>

<p>USDA justerade inte heller produktionen för Argentina och Brasilien och det betyder att några negativa konsekvenser av det La Niña som nu väntas pågå de kommande månaderna, ännu inte satt några spår. </p>

<p>La Niña kan orsaka torka i Argentina och Brasilien. Den andra skörden, som kallas för ”safrinha” (lilla skörden) efter ”safra” som betyder skörd, sås efter att sojabönorna skördats i januari-februari. Liksom fallet är med rapsfrö här, är det i Brasilien inte tillåtet att odla sojabönor efter sojabönor. Man behöver dock inte vänta fyra år för att så sojabönor igen. Den naturliga andragrödan är majs och Brasilien väntas producera 95 miljoner ton majs. Det är naturligtvis inte helt säkert att La Niña orsakar torka i Brasilien, som i sin tur minskar produktionen, men det finns en risk (eller chans, beroende på hur man ser på det). </p>

<p>För majs har vi alltså högre etanolefterfrågan och risk för produktionsbortfall i Brasilien. Det är två positiva faktorer, som bör ge stöd för en botten efter det prisfall som varit. </p>

<p>USDA minskade global produktion med 400 kt och höjde utgående lager med lika mycket. Det betyder att konsumtionen minskar. Det är ett tecken på att priset uppfattas som för högt och därför fortsatte den prisnedgång som började redan innan rapporten. </p>

<p>En högre etanolproduktion med majs i USA innebär också att utbudet av drank ökar och den är ett billigare substitut till sojamjöl i foderblandningarna. Det slår direkt på konkurrenskraften för sojan. Den enkla och gamla sanningen att det bästa botemedlet mot ett högt pris, är just ett högt pris verkar återigen fungera. </p>

Avräkningspriset på mjölk kommer att sjunka dramatiskt under nästa år.

<p>Prisfallet på mjölk har fortsatt med ett fall i marskontrakten på 11 procent för smör och 5 procent för SMP. Smörterminen noterar nu bara en uppgång på 6 procent i år och SMP en nedgång på 38 procent. Det betyder att årets uppgång är utraderad med råge. </p>

<p>Förra månaden handlade marknaden ett syntetiskt mjölkpris på 3,40 kronor per kilo mjölkråvara i slutet av mars nästa år, exklusive avdrag för mejeriets processkostnad på i genomsnitt 40 öre. Nu ligger det priset 15 öre lägre, på 3,25 kr. Drar man bort processkostnaden hamnar man på 2,85 kronor. Det kan jämföras med marknadsledarens a contopris på 3,70 för december. Vanligtvis följer marknadsledarens pris efter med cirka tre månaders eftersläpning. Avräkningspriset kommer alltså att sjunka dramatiskt under nästa år. </p>

<p>Nedan ser vi marknadens priser på syntetisk mjölk (alltså räknad baklänges från terminspriserna för smör och skummjölkspulver). Från priskurvan måste man dra bort en processkostnad på uppskattningsvis 40 öre för att komma fram till en prognos på a contopriset i Sverige. Vi ser hur terminspriserna låg för leverans vid olika tidpunkter i framtiden, för en månad sedan och hur det ser ut i dag. </p>

<p>På spotmarknaderna har vi precis börjat se nedgången börja. Om man följer Global Dairy Trade ser man emellertid inte mycket än. Baserat på WMP-noteringen där, kan man se att priset sjunkit från 3,11 kronor per kilo mjölkråvara den 7 november till 3,08 den 5 december. Om vi däremot skulle titta på den lite mer snabbrörliga spotprisnoteringen i Nederländerna, har det skett en total kollaps i december, till 18 eurocent per kilo mjölkråvara. Det motsvarar alltså ett pris på 1,80 kr/kg. Den 8 november låg det priset på 2,92 kronor och för en vecka sedan på 2,61 kronor. </p>

<p>Prisnedgången fortsätter för spannmål, raps och sojabönor. Nästa år väntar även en dramatisk sänkning av avräkningspriset på mjölkråvara, skriver Torbjörn Iwarson i sin analys.</p>

Priserna för spannmål, raps och sojabönor fortsätter nedåt och avräkningspriset för mjölkråvara har börjat sjunka.

Dramatisk prissänkning väntar mjölkbönder

Växtodling

Priserna för spannmål, raps och sojabönor fortsätter nedåt och avräkningspriset på mjölkråvara har börjat sjunka, skriver Torbjörn Iwarson i sin marknadsanalys.