David Gustavsson

Magnus Lindholm är ombudsman på GS-facket, med bland annat medlemmar från skogsvårdsbranschen.

Fler skogsvårdsbolag kan behöva rekrytera svensk personal när utländsk arbetskraft uteblir till följd av coronautbrottet. Skogsbolag och skogsägarföreningar som ATL talat med <a href="https://www.atl.nu/skog/skogsbolagen-positiva-till-mer-svensk-arbetskraft-i-skogen/">uppger att de är redo att ta en del av kostnaden det medför.</a>

Magnus Lindberg är ombudsman på GS-facket och ansvarar för skogsavtalet, som bland annat omfattar plantörer och röjare som det nu råder brist på efter coronautbrottet. Enligt honom uppstod bristen redan i fjol när kronan försvagades och många EU-medborgare i stället åkte till euroländer för att jobba i skogen.

– I branschen har man sedan lång tid tillbaka upparbetat kanaler för att rekrytera arbetskraft utanför landets gränser, trots att det egentligen finns större arbetskraft att tillgå i Sverige, säger Magnus Lindberg som tycker att det är dags att vidga vyerna.

Den avtalsmässiga lägstalönen för till exempel planteringsarbetare ligger på 115 kronor timmen, enligt GS-facket. En del skogsvårdsbolag som ATL talat med ställer sig frågande till huruvida svenskar kommer att godta en sådan lönenivå. De pekar också på merkostnader när oerfaren personal måste läras upp.

Magnus Lindberg anser att lägstalönerna i skogsavtalet är rimliga och jämförbara med andra likartade branscher, även om lägstalönerna för just skogsarbetare släpar efter en del. De ligger nu som jämförelse runt 3-4 procent under sågverksarbetarnas löner, medan de låg 7-8 procent över sistnämnda kring millennieskiftet.

Han tror ändå att det finns goda förutsättningar att attrahera mer svensk arbetskraft.

– Det vi ofta får höra är att inga svenskar vill ta de här jobben. Men jag köper inte det. Jag tror inte folk blivit latare än vad de var för 30 år sedan, när det fortfarande var vanligt att ungdomar satte plantor. Jag tror att det i stället handlar om att bli bättre på att berätta att man finns och välkomna folk.

<h3>Lägstalönerna enligt skogsavtalet</h3>Skogsavtalets lägstalön för planteringsarbetare ligger på 115 kronor i timmen eller motsvarande 20 011 kronor per månad för en person som aldrig tidigare har planterat skog. Efter fyra fullgjorda säsonger som plantör är den lägsta ersättningen som får betalas ut 22 130 kronor i månaden eller 127 kronor i timmen.Månadslönen för röjare ligger högre med en ingångslön på som lägst 20 815 kronor, motsvarande knappt 120 kronor i timmen. Efter fem fullgjorda säsonger får månadslönen som lägst uppgå till 22 922 motsvarande drygt 132 kronor i timmen.De flesta skogsvårdsbolag har kollektivavtal och enligt avtalet anställda arbeta med ackordslön. Många rutinerade plantörer och röjare har därför över 140 kronor i timmen.Källa: GS-facket

GS-facket, som bland annat företräder svenska röjare och plantörer, tycker generellt att skogsarbetarnas lägstalöner ligger på relativt rimliga nivåer – och tror det finns goda förutsättningar att rekrytera svensk arbetskraft till branschen.Men sektorn behöver bli synligare, enligt facket.

Lägstalönerna för skogsarbetare släpar och sektorn behöver bli synligare, menar facket.