Marcus Frennemark

Under hösten och vintern har en del besättningar lagt ner och det finns tendenser till att slakten av suggor har ökat.

Grisproduktionen i Sverige har ökat i flera år. Tillväxten har drivits av ökad efterfrågan på svenskt griskött och förbättrad produktivitet i stallarna. På nedersta raden har det gett bättre lönsamhet för grisföretagen.

Men nu pressar konsekvenserna av fjolårets torka uppfödarna som har sett priserna foder och halm raka i höjden.

– Lönsamheten är i högsta grad ansträngd hos både smågris- och slaktgrisproducenter, säger Ingvar Eriksson, ekonomi- och produktionsrådgivare på Gård- och Djurhälsan.

<h3>Bättre hälsa men minskad produktion</h3>

Under hösten och vintern har en del besättningar lagt ner och det finns tendenser till att slakten av suggor har ökat. Även försäljningen av livdjur och semindoser minskar. Allt är faktorer som pekar på en minskad produktion under 2019.

– Men vi har en positiv utveckling av produktionsresultaten som fortsätter. Större kullar, bättre smågrisöverlevnad, bättre fodereffektivitet hos slaktgrisarna och ett hälsoläge som är bättre än någonsin. Det kompenserar troligen i viss mån för en minskad produktion, säger Ingvar Eriksson.

För att lönsamheten ska återställas för torkans härjningar så krävs det höjningar av avräkningspriset med fyra, fem kronor kilot. Det beloppet räknades fram i höstas av Svenska Köttföretagen och LRF Kött med utgångspunkten att foderspannmålen kostade 2,60 kronor kilot och halmen två kronor kilot.

Från vänster. Hans Agné, VD Svenska Köttföretagen, Majsan Pense, kategorichef för kött på Coop och Ingvar Eriksson, Gård- och Djurhälsan.

Problemet är att det inte har hänt något med avräkningspriset sedan i höstas. Tittar man på slakteriernas veckonoteringar så var senaste förändringen hos Scan +0,25 kronor kilot i vecka 44. Hos KLS Ugglarps har priset legat still ända sedan vecka 37 i höstas, då det höjdes med 0,20 kronor kilot.

Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen, tror på en gradvis förbättrad prisnivå för svenskt griskött den närmaste tiden.

– Det finns lite ljusningar. Charkmarknaden är central då så stor andel, 65 procent, av grisen skall avsättas på den marknaden. Och så får vi hoppas på fina sportlovsveckor med korv och hamburgare i skidbackarna.

Han bedömer att antalet suggor i produktion kan ha minskat med 8 000–10 000, motsvarande 7-9 procent, under hösten och vintern på grund av torkans konsekvenser. Inte bara på grund av gårdar som har lagt ner, utan även för att man har minskat antalet suggor i grupperna.

Det kommer att märkas under 2019. Smågrisöverskottet som funnits är redan borta och kommer inom kort att övergå i brist och den totala grisslakten i Sverige under 2019 minskar.

– Men efterfrågan på svenskt kött fortsätter öka. Vi har sett en ökning även hos storhushållen och hoppas att den håller i sig. Detta bäddar för bättre priser under andra halvåret 2019, säger Hans Agné.

Majsan Pense, kategoriansvarig för kött hos Coop, blir inte förvånad om slakteri och styckningsföretagen vill höja priserna.

– Det finns en ökad kostnad i lantbruksledet, det är alla överens om. Höjs priserna vi får betala så kommer självklart vi också att höja våra priser. Sedan får vi se om konsumenterna är villiga att betala, säger hon.

I kundundersökningar som Coop har gjort är svarar konsumenterna att de är villiga att betala mer för det svenska köttet, men det är inte säkert att ord och handling är ett när konsumenten väljer i köttdisken.

– Slutar konsumenterna handla eller flyttar handeln till import så har vi inte vunnit något, säger Majsan Pense.

Den svenska grisslakten 2018 var den högsta sedan 2011. Konsekvenserna av torkan pressar grisuppfödarnas lönsamhet och branschen väntar sig sjunkande slakt under 2019. Först under andra halvåret 2019 kan en ljusning skönjas.

”Lönsamheten är i högsta grad ansträngd” säger Ingvar Eriksson på Gård- och Djurhälsan.