Marcus Frennemark

”Vi har för närvarande för få aktörer för att kunna få en fungerande marknad”, säger grisuppfödaren Christian Järlesäter från skånska Degeberga.

Sverige har inte hängt med när grispriset i Europa stigit på bred front med efterfrågan från Kina som draglok. Sedan april är betalningen för den svenska grisen sämre än snittpriset för EU-grisen; sedan i maj ligger priset i Sverige under det danska.

Och då ska man hålla i minnet att svenska krav på djuromsorg anses öka kostnaderna här med åtminstone 2 kronor kilot.

– Prisnivån är okej i ett historiskt perspektiv, men i jämförelse med Europa är det åt helvete.

Det säger en grisbonde i Götaland med en årsproduktion på 13 000–14 000 grisar i integrerad uppfödning. Lantbrukaren har sagt upp sitt leveransavtal till omförhandling och vill därför inte framträda med namn i ATL.

Nu väntar förhandling med slakterierna, men uppfödaren utesluter inte att köra avtalslöst under en tid och leverera till flera slakterier.

– Jag försöker se om mitt hus så gott det går. Kan vi inte få upp priserna nu, när kronan är svag och det är brist på gris att importera, när ska vi då få upp det? Det här tillfället kommer aldrig tillbaka.

Christian Järlesäter driver integrerad grisuppfödning utanför Degeberga i Skåne. Han är också ordförande i Kristianstadgrisen AB, där nio uppfödare har samlat sitt utbud, drygt 60 000 årsgrisar, och agerar gemensamt på marknaden.

– Vi har diskuterat det, men avvaktar tills vidare. Vi har för närvarande för få aktörer för att kunna få en fungerande marknad, säger Christian Järlesäter.

Samtidigt trycker han på att priset måste upp i Sverige. Det är viktigt att få vara med på hela prisuppgången i en högkonjunktur för att kunna konsolidera sig, menar han.

– Jag jämför med annan rå­varuproduktion. Man gör rejäla vinster i högkonjunktur för att kunna möta eventuella förluster i en lågkonjunktur. Just nu gör våra grannar i Danmark och Tyskland detta, och det är ju dem vi möter i lågkonjunkturen, säger Christian Järlesäter.

Robert Paulsson, affärsråd­givare på LRF Konsult i Skara med insyn i många grisföretag, tycker att fler borde våga säga upp leveransavtalen och ta fajten med slakterierna.

– Har du möjligheten ska du inte tveka att säga upp avtalen. I de flesta fall är det sex månaders uppsägningstid, och den tiden kan användas för att utvärdera andra alternativ, säger han.

Slakterierna är ute och vill förlänga avtalen nu, men ofta erbjuder de bara blygsamma höjningar av tilläggsbetalningen, säger Robert Paulsson. Betalningssystemet bygger på att slakterierna sätter en offentlig veckonotering och att leverantören sedan får en tilläggsbetalning enligt sitt avtal. Tilläggen varierar beroende på kvantiteter, avstånd till slakteri och annat, men anses motsvara 10–15 procent av noteringen.

– Prata med andra innan du bestämmer dig och skriver under ett nytt avtal!

Finns det inga risker med att stå utan avtal?

– Jag anser inte det. Vi har två, tre år framför oss med riktigt stor efterfrågan, det är ett gyllene tillfälle. Men vi har smågrisbrist, så om du är beroende av att köpa in smågrisar genom slakteriet ska du vara lite försiktig, säger Robert Paulsson.

<h3>Köttmarknaden</h3>Sedan afrikansk svinpest hittades i Kina 2018 har smittan spridit sig till större delen av östra Asien och förändrat den internationella köttmarknaden i grunden.Den globala köttproduktionen väntas minska med 1 procent i år. Därmed bryts trenden med årliga produktionsökningar som pågått i två decennier.Grisproduktionen sjunker globalt med 8,5 procent medan övriga köttslag ökar.I Kina väntas produktionen bli minst 20 procent lägre i år. I gengäld ökar Kina sin import, plus 35 procent i år, och hela världshandeln med kött ökar.Priset stiger för alla kött­slag, mest för griskött som ökat med 22 procent i år.Källa: Jordbruksverket, EU-kommissionen

Det jäser bland grisföretagarna. Priset i Sverige är bättre än på länge, men långt lägre än EU-snittet.

Svensk gris betalas för dåligt. Missnöjda grisföretagare säger upp avtal med slakten.