Jonatan Jacobson

En dominant lantbrukssektor i Belgien är grisnäringen som står för en fjärdedel av lantbruksföretagens omsättning. Hälften av Belgiens tolv miljoner grisar finns i regionen Västflandern som till ytan är något större än Blekinge.

På sin gård utanför Zedelgem har grisbonden Bart Vergote plats för 280 suggor och 2 800 slaktsvin av rasen PIC. Den belgiska grisnäringen står nu inför flera utmaningar som handlar om striktare regler kring djurskydd och miljö. 2020 är det exempelvis deadline för antibiotika i förebyggande syfte.

<h3>"Regelverket gör det allt svårare för lantbrukare"</h3>

– Jag jobbar hårt för att minska antibiotikan bland annat genom att låta smågrisarna gå längre tid hos suggan och tillsätta fodertillsatser som bensoesyra och smörsyra. I år har jag knappt behövt använda någon antibiotika alls, säger Bart Vergote till ATL.

Svansarna på hans grisar kuperas men påtryckningar från handeln har gjort att Vergote har slutat med kastreringar. På grund av EU-regler måste han inom en treårsperiod installera lufttvättar i stallen för att minska ammoniakutsläppen.

– Regelverket gör det allt svårare för lantbrukare. Jag är en av de yngsta inom vår producentorganisation och jag är 36, medelåldern är 51 år. Jag tror att denna problematik finns i hela EU, säger Bart Vergote.

En annan stor lantbrukssektor i Västflandern är produktion av frysta industrigrönsaker. Runt staden Roeselare började lantbrukare på 1960-talet köpa frysanläggningar som lade grunden till en mångmiljardindustri. I dag är Belgien Europas största producent av frysta och konserverade grönsaker, landet har 30 procent av marknaden. 2005 grundades producentorganisationen Ingro som hjälper lantbrukare att förhandla med storföretagen.

– Vi företräder 1 200 odlare och förhandlar med tio frysföretag. Regionen är väldigt odlingsintensiv med höga markpriser så en del lantbrukare har även mark i Frankrike, säger Hilde Dhuyvetter, VD för Ingros.

Blomkål är den vanligaste grönsaken som odlas runt Roeselare, enligt Ingros VD Hilde Dhuyvetter.

Enligt Hilde Dhuyvetter kan arrendepriserna för ett hektar per år variera från 1 200 till 1 800 euro beroende på jordmån. En av Ingros odlare är Evelien Vanlerberghe som i familjeföretaget odlar blomkål, zucchini och brysselkål. Odlingen och sorteringsarbetet kräver hårt manuellt arbete och företaget anlitar därför många säsongsarbetare från Polen, något som blir allt svårare att få tag i.

– En annat stort problem är det extrema vädret. Förra året var det otroligt blött under försommaren och i år hade vi torka så vi var tvungna att lägga pengar på dyra vattenleveranser, säger Evelien Vanlerberghe.

Evelien Vanlerberghes familjeföretag odlar brysselkål på 350 hektar. En del av brysselkålen når Sverige via en nederländsk grossist.

Utanför staden Maaseik i landets nordöstra delar bor mjölkbonden Kees van Den Hout. Han är nederländare och flyttade till Belgien på 1980-talet då de belgiska markpriserna motsvarade en tiondel av de nederländska. Tillsammans med frun och de två sönerna sköter han gården som har 500 ungdjur och 500 kor som mjölkas i karusell. Han äger också 260 hektar mark där han odlar majs och vall till korna.

– Jag vill bygga ut till 800 kor så att vi kan anställa personal. Men myndigheterna har sagt nej, säger Kees van Den Hout.

Kees van Den Hout levererar 4,3 miljoner liter mjölk per år till Danone.

För att få tillstånd att bygga ut måste han investera i en dyr luftreningsmaskin men utan att få några garantier för att tekniken fungerar. En större besättning skulle också bidra till ökade kostnader för gödselhämtning eftersom han inte får öka spridningen på gårdens nuvarande areal.

– Det blir svårt att satsa med alla regler, 90 procent av lantbrukarna har ingen som vill ta över. Som det är nu blir bönderna färre samtidigt som miljöpolitikerna blir fler, säger Kees van Den Hout.

Produktion: Grisuppfödning med plats för 280 suggor och 2800 slaktsvin

Produktion: 500 mjölkkor, vall och majs

Det belgiska lantbruket är trångbott och exportinriktat. En åldrande lantbrukarkår i kombination med striktare miljöregler blir en svårknäckt nöt i framtiden.

Striktare miljöregler blir en svårknäckt nöt i framtiden.