Anders Kristensson

Studierna gjordes på fyra avverkade bestånd i Skåne med syfte att studera etableringen och biomassaproduktion efter föryngringen. På ett bestånd studerades även effekten av olika röjningsstrategier.

– Den andra generationen hybridasp som växer upp som rotskott efter avverkning är i stort sett gratis, berättar skogsskötselforskaren Lars Rytter på Skogforsk. Och tillväxten är snabb och producerar minst lika mycket som den första generationen.

Rotskotten utnyttjar energin i det gamla rotsystemet och växer snabbt upp till betessäker höjd och tätheten i beståndet gör att viltstängsel kan undvaras. Det kan vara mellan 50 000 till 100 000 rotskott per hektar.

- Vill man ha maximal täthet bör avverkningen ske på vintern, säger Lars Rytter.

Resultatet från studien visar att den totala produktionen efter 12 år var densamma oavsett om röjning gjorts. Men de oröjda bestånden började tappa i tillväxt. Utan röjning utvecklades trädens kronor mindre och fick klenare stammar. Genom en tidig röjning efter två år utvecklades kronorna mer och stammarna blev lite grövre.

- Genom att röja får skogsägaren större valmöjlighet, förklarar Lars Rytter. Utan röjning blir det bioenergi men med röjning kan man välja om det ska bli stamved eller bioenergi eller en kombination av båda. Då kan man låta priset avgöra hur planteringen ska utvecklas.

I försöket provades några olika röjningsstrategier: ingen röjning, stråkröjning och korsröjning som ger minst konkurrens mellan träden. Resultaten efter 12 år visade att tidig röjning gav tjockare stammar än på oröjda ytor, samtidigt som korsröjning gav grövre träd än stråkröjning.

Försöket visar också att det är den första röjningen efter 2 år som är viktigast. Missar man denna och röjer först efter 4 år blir biomassan lägre hos kvarvarande träd.

- Dessutom skulle röjningen kunna betala sig själv eftersom biomassan uppgick till 15 ton vid korsröjningen efter 2 år, berättar Lars. Men tekniken behöver utvecklas för att det ska bli ekonomiskt lönsamt. Det finns inga maskiner som är speciellt anpassade till att ta hand om klent röjningsvirke i dag.

Lars Rytter tycker också att det vore intressant att undersöka om rotsystemet orkar med en tredje generation träd och hur stor produktionen skulle bli. Här finns indikationer från en pågående studie att rotskotten fortsätter att producera stora mängder biomassa även i tredje generationen.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/rekordhog-stralning-i-skjutet-vildsvin/">Rekordhög strålnivå i skjutet vildsvin</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/darfor-ger-stamkvistning-av-bjork-okad-tillvaxt/">Stamkvistad björk ger hög tillväxt</a>

FACEBOOK: <a href="http://www.atl.nu/skog/atl-startar-facebookgrupp-for-skogsbrukare/">Gå med i ATL Skog</a>

Hybridasp är en korsning mellan den europeiska och nord- amerikanska aspen. De första svenska korsningarna gjordes 1939 i Ekebo, Svalöv, och de växte oerhört snabbt.

År 2000 fanns det totalt 400 hektar planteringar med hybridasp och poppel i Sverige. I dag finns runt 3000 hektar. En anledning till ökningen är att de klassas som energigrödor på jordbruksmark och att markägare kan få investeringsstöd till plantering.

I forskningsprojektet om röjningens betydelse för produktion av biomassa arbetade Lars Rytter tillsammans med Rebecka Mc Carthy som hade med studien i sin doktorsavhandling 2016. I den pågående studien om tredje generationens rotskott deltar även Rose-Marie Rytter.

Energimyndigheten har finansierat det mesta av studierna.

Intresset för hybridasp har varit stort de senaste decennierna och nu är det dags för avverkning i många bestånd. En tidig röjning ger större valfrihet, visar studier från Skogforsk.

Så får du mest valfrihet för hybridaspen.

Röj rätt bland aspen

Skog

Skogforsk har studerat hybridaspen och funnit att en tidig röjning ger skogsägaren större valfrihet.