Malin Eborn

För fem år sedan tog Magnus Berglund över sin farbrors gård i Borrås utanför Falkenberg i Halland på cirka 10 hektar. Med lantbruksgymnasium i bagaget var han från början inställd på att driva gården själv vid sidan av entreprenadjobbet med vägunderhåll.

Men när han fick den första avräkningen och räknade på alla kostnader i odlingen blev det inte många kronor över, konstaterar han krasst. Efter många års spannmålsodling behövde växtföljden också en avbrottsgröda. Så därför beslöt han att arrendera ut marken till en mjölkproducent för vallodling istället.

Men nu, när det treåriga avtalet har gått ut, sår han, sprider gödsel, sköter bekämpning och är med och gör växtodlingsplaner på sina egna 10 hektar. Men han brukar också några hundra hektar till som gör att kalkylerna går med plus. Skillnaden är att han numera är anställd av sin arrendator.

– Jag kan vara med och påverka hur marken sköts vilket innebär en stor trygghet och en känsla av att fortsätta bruka den själv, säger Magnus Berglund och ler.

Det var ett slumpmässigt möte mellan grannarna som ledde till det nya upplägget.

Det var ett slumpmässigt möte med grannen Johan Bengtsson på den lokala matbutiken som ledde till det nya upplägget. De kände egentligen inte varandra men började prata så smått. Själv stod Magnus Berglund snart utan jobb eftersom entreprenören han jobbade hos skulle lägga ner sin verksamhet. Johan Bengtsson behövde samtidigt anställa en ny person vilket passade perfekt.

När Lantmannen kommer på besök i slutet på maj på gården i Halland är det full aktivitet. Den sena våren gör att entreprenadverksamheten fortsätter att vara intensiv. Flytgödsel ska spridas, sista spannmålen sås, och mitt i alltihop har en säkring gått till ett stall för de frigående hönsen som just ska rengöras mellan omgångarna. Å andra sidan konstaterar både Johan Bengtsson och Magnus Berglund muntert att det "nästan alltid råder en arbetstopp" eftersom verksamheten har så många olika ben att stå på.

– Samtidigt är det väldigt roligt att jobbet är så varierat. Jag trivs med att varva jobbet på fälten med att till exempel köra leveranser med kalkon till butiker i Göteborg, säger Magnus Berglund.

<h3>Fyra verksamheter på 700 hektar</h3>

Verksamheten har i huvudsak fyra ben, slaktgrisuppfödning, kalkonuppfödning, frigående värphöns och entreprenadverksamhet. På gården brukas 210 hektar men med entreprenaduppdrag blir det ungefär 700 hektar totalt.

– Eftersom vi har så många olika verksamheter kan jag inte ha koll på allt. Jag är väldigt beroende av mina anställda, att de själva har koll och tar eget ansvar, säger Johan Bengtsson.

Med mycket djur är tillgång på mark värdefull särskilt på korta avstånd. Magnus Berglunds mark ligger bara 500 meter bort. Mjölkproducenten som arrenderade marken är en av JB Jordbruks största kunder. När arrendet gick ut gjordes en bytesaffär så att Johan Bengtsson började arrendera marken och istället låter mjölkbonden odla vall på 10 hektar som flyttas runt på JB Jordbruks mark och kommer in var tredje år i den annars spannmålsdominerade växtföljden.

Men hur fungerar det egentligen att ha både relationen som markägare och arrendator och anställd och arbetsgivare? Både Johan Bengtsson och Magnus Berglund verkar överens om att det inte behövs några skarpa förhandlingar utan att det handlar om förtroende och ett givande och tagande. Arrendenivån är satt till samma nivå som betalas för den andra marken JB Jordbruk arrenderar.

Både Johan Bengtsson och Magnus Berglund verkar överens om att det inte behövs några skarpa förhandlingar utan att det handlar om förtroende och ett givande och tagande.

För Magnus Berglunds del ser han stora fördelar med att ha nära till jobbet. När växtodlingen kräver helgarbete kan han gå hem och äta frukost och lunch med familjen.

– Jag kan hålla bra koll också. Behöver bara gå utanför farstun för att se hur grödorna ser ut, säger Magnus Berglund.

En annan av verksamhetens tre heltidsanställda är Mikael Davidsson som varit på företaget i över 25 år. Han brukar själv en spannmålsgård på 50 hektar några mil bort och ser jobbet med huvudansvar för grisarna som ett bra komplement till verksamheten på den egna gården. Lisa Gustavsson är relativt nyanställd och har framför allt hand om de frigående hönsen och kalkonerna medan Magnus Berglund till stor del ansvarar för arbetet i fält. Men alla kan täcka upp för varandra.

– Vi är ett gott gäng! Alla är väldigt sociala och det är viktigt att också kunna ta en öl ihop och tjata om vardagliga saker, utbrister Magnus Berglund.

Detta är en artikel ur <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.147266740.2058718539.1530610387-2122646002.1526453497">tidningen Lantmannen</a> nr 7 i ett tema inför Borgeby fältdagar.

<h3>JB Jordbruk och Järnvirke Hönseri </h3>Johan Bengtsson driver Järnvirke Hönseri AB och JB Jordbruk AB i Tvååker med sammanlagt tre heltidsanställda. På gården brukas 210 hektar varav ungefär 60 procent av arealen är arrenderad och resten ägd. Spannmålsproduktionen av framför allt vete men även korn och havre går in i den egna djuruppfödningen. Djursidan består av äggproduktion med 25 000 frigående värphöns, en slaktgrisuppfödning på cirka 3800 grisar om året, och kalkonuppfödning med 10 000 fåglar om året. Kalkoner säljs under eget varumärke och levereras ut till kunderna. Det finns också en entreprenadverksamhet med sådd, spridning av flytgödsel, sprutning, och tröskning på cirka 500 hektaren. Dessutom finns ett 2 Megawatts vindkraftverk på gården som är en del i en vindkraftspark på fem verk.

Med bara tio hektar spannmål var det svårt att få kalkylen att gå ihop. Nu har Magnus Berglund hittat ett sätt att sköta sin egen mark på arbetstid och är väldigt nöjd med konceptet. Här berättar han i en artikel från tidningen Lantmannen.