Torbjörn Esping

I dag drivs biogasanläggningen i Jordberga främst av biologiska restprodukter som kasserade grönsaker och avrens, men ägarna vill utveckla verksamheten med gödsel och slaktavfall.

Biogasanläggningen i Jordberga, norr om Trelleborg, byggdes för att drivas med grödor från åkrarna på Söderslätt. Enorma plansilor packades med hackad majs och helsäd. Men kalkylen sprack när dansk subventionerad gas strömmade in i Sverige och sänkte priset på biogas.

De samlade förlusterna för Jordberga till och med 2018 var nästan 100 miljoner kronor. Till detta kommer årets förluster.

I Jordberga har man nu i stort sett gått över till biologiska restprodukter som avrens och kasserade grönsaker. För att bättra på lönsamheten ytterligare kommer finska Gasum, som äger Jordberga, inom kort att skicka in en ansökan om miljötillstånd för att också få använda gödsel och slaktavfall i biogasproduktionen.

– Det är en tuff lönsamhet på den här anläggningen, men Gasum har en långsiktighet i sin etablering i Sverige, och vi har för avsikt att utveckla anläggningen här, säger Markus Olsson, VD för Gasum AB.

Men grannarna protesterar. En namninsamling har startats. Motargumenten slipas inför processen för nytt miljötillstånd.

Anders Persson, granne till biogasanläggningen i Jordberga norr om Trelleborg, upplever stora problem med lukter, buller och damm.

Anders Perssons gård ligger bara 300 meter från centrum av biogasanläggningen i Jordberga, och han störs redan i dag.

– Jag har själv haft ett litet lantbruk och har inget emot lantluft. Men här rör det sig ofta om en sur mäsklukt, blandat med soplukt från diverse avfall, och den fräna lukten från gasutsläppen och gödselbrunnarna, säger Anders Persson och pekar på risk för smitta och ännu värre lukt om det blir tillåtet med gödsel och slaktavfall.

– Det kan vi aldrig acceptera med vårt avstånd till anläggningen, det finns ingen möjlighet. Vi befarar att det kommer att bli obeboeligt här. Vi hamnar i ett skräckscenario, säger han.

Markus Olsson på Gasum är väl medveten om grannarnas oro.

– Gödsel borde de tycka bra om, lukten minskar betydligt om man kör den genom en biogasanläggning, säger han.

– När det gäller de andra produkterna måste vi visa att vi kan bygga en anläggning med högsta möjliga prestanda för att inte skapa luktproblematik.

Markus Olsson, vd i Gasum, som vill få miljötillstånd till gödsel och slaktavfall i Jordberga.

Markus Olsson pekar också på att en utbyggnad skulle kunna utveckla jordbruket och livsmedelsproduktionen i närområdet. Och att Jordberga behövs för omställningen till ett klimatsmart samhälle.

Carl-Adam von Arnold på Jordberga gård, som tar emot mycket biogödsel från biogasanläggningen och dessutom levererar värme dit, hoppas på det bästa.

– Det är klart att man är tudelad som granne och känner en viss oro för att det ska uppstå lukter och annat. Men jag är trygg med att det är en seriös och stabil ägare bakom som värnar om sina omgivningar.

<h3>Detta har hänt:</h3>2007. Skånska Biobränslebolaget, som ägs av stora lantbrukare på Söderslätt, får ett statligt bidrag för att driva ett biogasprojekt.2012. Jordberga biogas, som ska bli Sveriges största biogasanläggning, presenteras på en presskonferens. På tomten bredvid det nedlagda sockerbruket ska en ny stor industri för 200 miljoner kronor för förädling av lantbruksprodukter byggas. Huvudägare är Swedish Biogas International. Skånska Biobränslebolaget äger nästan 20 procent.2014. Ett halvår försenad är anläggningen i drift och levererar gas i gasnätet på hösten.2015. Uppstartsproblem och låga energipriser gör att Jordberga går med brakförlust trots full produktion.2016. Finska Gasum köper Jordbergas moder­bolag Swedish Biogas International.2017. Lantbrukarna på Söderslätt köps ut. Subventionerad dansk gas kommer till Sverige och gör grödbaserad biogas olönsam. Produktionen dras ned och användningen av gröd­baserade råvaror minskas. Jordberga gör ny stor förlust.2018. Liten lättnad för Jordberga tack vare ett produktionsstöd. Samråd inför nytt miljötillstånd om att använda gödsel och slaktavfall hålls.2019. Arbetet för att ändra råvarumixen fortsätter. Ekonomin är fortsatt pressad.Källa: ATL och årsredovisningar.<h3>Jordberga</h3>Driftstart: 2013.Behandlad mängd substrat: 90 000 ton/år.Producerad mängd biometan: 110 GWh/år.Produktion av biogödsel: 80 000 ton/år.Reduktion av CO2: Cirka 28 000 ton/år.Källa: Gasum<h3>Jordbergas förluster</h3>2013: – 736 000 kr2014: – 4 179 000 kr2015: – 39 315 000 kr2016: – 3 458 000 kr2017: – 25 955 000 kr2018: – 21 032 000 krKälla: Årsredovisningar

Den förlusttyngda biogas­anläggningen i Jordberga har hamnat i konflikt med grannarna efter planer på att ta in gödsel och slaktavfall i reaktorn. Nu väntar strid om ansökan om nytt miljötillstånd.

Vill ta in gödsel och slaktavfall i reaktorn – nu tar grannarna strid om miljötillståndet.

Ny smäll för förlustdrabbat biogasföretag

Teknik

Biogas­anläggningen i Jordberga har hamnat i konflikt med grannarna efter planer på att ta in gödsel och slaktavfall i reaktorn. Nu väntar strid om ansökan om nytt miljö­tillstånd.