Fredrik Stork

ATL har tidigare skrivit om maskinkonceptet Patrios, som bygger på att vallfodret plastas in i långa strängar med hjälp av försträckt krympfilm. Lösningen minskar plastkostnaden med upp till 47 procent. Redan i dag finns det konkurrerande tekniker, men dessa bygger på att fodret läggs i påse vilket är betydligt dyrare än krympfilmen.

Prototypen, som är nummer fem i ordningen, drivs med hjälp av en Volvomotor. Maskinen kan skötas av en person, och transporteras som en vanlig vagn under färd. Under drift är den dock självgående.

Bakom lösningen står Gotlandsföretaget Pajse med upphovsmannen Mikael Liljegren i spetsen. Han har utvecklat konceptet i nära samarbete med plasttillverkaren Trioplast, som också äger patenten och maskinen. Sedan den första visningen ägde rum i oktober förra året, har parterna uppvaktats av flera stora maskintillverkare.

– Vi räknar med att det kan ta upp till tre år att sälja patentet, och det är stora pengar det handlar om. För tillverkarna handlar det inte bara om själva patentet, utan den stora biten är att undersöka förutsättningarna för att tillverka den, säger Björn Karlström.

Eftersom ingen av de inblandade parterna har möjlighet att serietillverka maskinen på egen hand är huvudspåret sedan länge att sälja konceptet till en eller flera aktörer.

– Redan 2015 sa vi att vi inte skulle klara av att ta fram och sälja den själva. Det krävs att man har världsomspännande kanaler för att få ut den på de stora marknaderna i Europa, Nordamerika och Kina. Så att hitta någon i Sverige är svårt.

– Men det kan också vara så att någon köper patentet för att ingen annan ska hoppa på det, fortsätter Björn Karlström.

Själva packningsprocessen inleds med att fodret fraktas upp på ett transportband till en matarvals som knäcker gräset, vilket är helt avgörande för fermenteringsprocessen. Under inplastningsprocessen rör sig maskinen bakåt i samma takt som fodret plastas in.

Plastaren lägger fodret i långa strängar med möjligheten att variera tjockleken efter egna önskemål.

Tekniken är i första hand inte tänkt att konkurrera med plan- och tornsilolösningar, utan med balpressar som normalt upprätthåller en högre foderkvalité. Här ska Patrios locka med en betydligt kortare fermenteringsprocess, minskade plastkostnader och ett högt materialflöde i kombination med minskade arbetsinsatser och minskad maskintid. Kapaciteten är runt tre ton per minut.

– I våra tester har det visat sig att fermenteringsprocessen kan vara klar på endast tre dagar, och det beror på att vi använder försträckt film som krymper mycket fortare för att få bort luften.

Under lagringstiden ska foderkvalitén garanteras av en genomgående sensor som mäter temperaturskillnaderna. Det ska göra det lättare att upptäcka om och i så fall var det gått hål på slangen.

Om affären går i lås bedömer Björn Karlström att det kommer ta ytterligare tre år innan maskinen kommer ut på marknaden.

– Den som köper lär rita om hela maskinen, och ta fram komponenter utifrån sina egna tillverkningskrav, säger han.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/sa-okade-broderna-effektiviteten-med-sjalvgaende-foderblandare/">Så ökade bröderna effektiviteten med självgående foderblandare</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/tekniken-som-renar-fodret-pa-metallskrap/">Tekniken som renar fodret på metallskräp</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/mindre-miljopaverkan-med-anpassad-foderstat/">Mindre miljöpåverkan med anpassad foderstat</a>

Stora internationella maskinföretag har stått på rad för att få granska det lilla Gotlandsföretagets ensileringskoncept, som packar tre ton i minuten till halva plastkostnaden. Förhoppningen är att maskinen ska revolutionera foderhanteringen. – Vi har en intressent på gång som har påbörjat en marknadsundersökning, säger Björn Karlström, som projektleder försäljningen av det patenterade konceptet.

Flera internationella maskinföretag har spanat in gotlandsföretagets Pajse plastsnåla ensileringskoncept.