Malin Eborn

Kravcertifierad nötköttsuppfödning på naturbetesmark är huvudproduktionen på Göksholms gård i Stora Mellösa utanför Örebro.

På Göksholms gård utanför Örebro är Krav-certifierad nötköttsuppfödning på naturbetesmark huvudproduktionen sedan åtta år tillbaka. Men om några år kan naturnära boende med 30 minuters pendlingsavstånd in till Örebro vara en ny viktig verksamhet.

– Tanken är att nyttja det vi har: Natur, naturreservat, närheten till vatten och strövområden, för att skapa en uppsida till varför man ska bo här, säger ägaren Karl Fredrik Leijonhuvud, en av talarna på Agro Örebros webbinarium om investeringskapital inom lantbruk och livsmedelsföretag.

Göksholms gård, på totalt 1 500 hektar mark, består till två tredjedelar av skog. Resten är åkermark på 150 hektar, betesmark på 170 hektar, samt mark med 13 året runt-hus och 15 sommarstugor. Dessutom ingår en mindre båthamn och ett vindkraftverk i egendomen.

– Den övergripande utmaningen i vårt fall är att få gårdens avkastning att täcka markvärdet, det vill säga förränta marken, säger Karl Fredrik Leijonhufvud.

”Det har tagit tid att acceptera att vi måste bedriva annan verksamhet än lantbruk för att behålla delar av lantbruket”, säger Karl Fredrik Leijonhufvud, ägare till Göksholms gård utanför Örebro.

Eftersom egendomen ligger nära Örebro, som expanderar, har markpriserna stuckit i höjden. Samtidigt har insatskostnaderna i lantbruket ökat i form av exempelvis drivmedel, teknik och löner.

<h3>”Omöjligt att hålla samman gården”</h3>

Betalningen för produkterna som lantbruket producerar ligger däremot relativt still. Det skapar problem vid ett kommande generationsskifte eller vid försäljning om nästa generation inte skulle vilja ta över, påpekar Karl Fredrik Leijonhufvud.

– Då blir det omöjligt att hålla samman gården eftersom den blir för dyr. Det finns ingen bank som skulle backa upp ett så pass stort värde baserat på traditionell lantbruksdrift, säger han.

Efter att en bekant från ett fastighets- och markutvecklingsbolag presenterade idéer om hur delar av området skulle kunna exploateras, tog det två till tre år för beslutet att mogna, berättar Karl Fredrik Leijonhufvud.

– Jag har accepterat tanken på att man måste göra något annat än lantbruk med den marken vi använder i syftet att kunna behålla delar av lantbruket, säger han.

Djuren bidrar med ett öppet landskap och en attraktiv närmiljö för de privatbostäder som ska byggas på delar av den mark som ingår i egendomen. Här går djuren på Gluggebetet på Göksholms gård.

Genom att ta in externt kapital från en annan verksamhet behöver gården inte styckas upp framöver. En annan fördel är att nästa generation har lite större möjlighet att välja vad de vill syssla med.

– Delvis skapar vi fler områden att arbeta med om man inte vill syssla med kossor, eller sitta på traktor, säger han.

Med den nya verksamheten kan djurhållningen behållas i framtiden så att betena inte växer igen och gården kan fortsatt producera ekologiskt kött, fyller han i.

För att säkra lantbruket för framtiden väljer Göksholms gård en ny väg: Bostäder för privatpersoner i samarbete med ett fastighetsbolag.

Externt kapital gör generationsskifte möjligt.

Samarbete med fastighetsbolag ska rädda lantbruket på Göksholms gård

Företagande

För att säkra lantbruket för framtiden väljer Göksholms gård en ny väg: Bostäder för privatpersoner.