Marcus Frennemark

Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 7–8/2020. <a href="https://www.lantmannen.nu/prenumerera/">Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!</a>

Grisproduktionen har byggts ut i flera etapper på Äs och Viggby. Gården är ansluten till suggring och producerar 8 000 grisar per år i integrerad produktion.

I den snäva passagen mellan två virusutbrott; först ASF, afrikansk svinpest, och sedan covid-19, har svensk grisproduktion nått nya ekonomiska höjder. Efterfrågan är högre än på länge och produktionen börjar sakta stiga igen.

– Folk uppmärksammar värdet av att ha matproduktion i sitt land. Jag hoppas verkligen de kommer ihåg det framöver också, säger Jeanette Elander.

Jeanette Elander är ordförande för Sveriges grisföretagare och tillsammans med maken Fredrik Elander grisföretagare utanför Västerås, där de föder upp cirka 8 000 grisar om året i integrerad produktion.

Under coronakrisen har omvärldens syn på lantbruket blivit mer positiv. Jeanette Elander välkomnar att lantbruk och animalieproduktion nu klassas som samhällsviktig verksamhet.

Svensk grisproduktion är med internationella mått mätt inte stor men det som händer i omvärlden slår snabbt genom.

När ASF spred sig i Kina 2018 slogs stora delar av den inhemska produktionen ut. Kina ökade sin import kraftigt och växande volymer griskött skeppades österut från EU-hamnar. Priset steg kraftigt och plötsligt var svenskt griskött nästan billigast i Europa.

<h3>Bacon och falukorv restnoterade </h3>

Med covid-19 har konsumenternas beteende förändrats. Uteätandet minskar och mer mat lagas i det egna köket. Periodvis har basprodukter som bacon och falukorv varit restnoterade i handeln.

– Konsumenterna vill ha produkter med svenskt kött, säger Jeanette Elander.

Priserna steg kraftigt i Danmark och Tyskland under 2019. De svenska slakterierna höjde också, men med viss eftersläpning. Sedan dess har den svenska prisnivån lyfts ett par kronor, men ligger fortfarande lägre än i Danmark.

– Det är unikt att grispriserna i Europa varit högre än det svenska priset, säger Jeanette Elander och sätter press på slakterierna:

– Med den efterfrågan som finns nu borde slakterierna ha god lönsamhet. Då är det viktigt att de verkligen betalar oss vad de kan om de vill ha svensk råvara framöver.

Jeanette Elanders egen väg in i grisbranschen var något slumpartad, men väl inne desto mer målinriktad. Hon var en ”stadsunge med djur- och framförallt hästintresse”. Inför gymnasievalet lockade en kompis henne med på studiebesök till lantbruksskolan.

– När jag kom dit tänkte jag: ”Men Gud, det är här jag ska gå!”

Det blev jordbrukslinjen, följt av arbete på kogård och så småningom vidareutbildning på Vretaskolan. Där träffade hon Fredrik, flyttade med honom till gården vid Västerås 1991 och tog jobb som galtskötare på dåvarande Farmeks galtstation.

Fredriks föräldragård var inriktad på växtodling men ville bredda verksamheten. När en suggring startade i bygden anslöt Elanders och byggde sugg- och tillväxtstall 1992.

Efter lantmästarutbildning blev Jeanette svinseminrådgivare och sedan chef och vd för Quality Genetics galtstationer.

Där stannade hon till 2012. Då hade grisproduktionen på gården vuxit i flera etapper under 90- och 00-talet med nya sugg- och slaktgrisstall. Hon bestämde sig för att jobba heltid med den egna grisproduktionen.

– Slumpen gjorde att jag kom till lantbruksskolan och det är jag väldigt glad över i dag. Jag lärde mig mer där än på nio år i grundskolan. Jag tror att det finns många ungdomar även nu, som inte vet vilka möjligheter det finns inom lantbruket.

Därför tar sig Jeanette Elander alltid tid att ta emot studiebesök och praktikanter på gården. I dag har många naturbruksgymnasier inte egen grisproduktion och det är ofta långt mellan grisgårdarna.

– Hur ska ungdomarna få intresse för ett djur som de knappt har sett?

Att hitta personal som vill jobba med grisar är avgörande för grisnäringens utveckling. I de egna stallarna har Jeanette tre kompetenta medarbetare, men hon vet kollegor som har svårt att fylla vakanser. Löneläget i branschen behöver generellt bli högre för att gårdarna ska kunna konkurrera med andra branscher om arbetskraften.

Lönsamhet är nyckeln till att kunna betala bättre löner och till att grisföretagarna ska våga investera på bred front.

– Det krävs lönsamhet över tid för att branschen ska få framtidstro så att man renoverar äldre stallar och kanske bygger nytt, säger Jeanette Elander.

Aktivisters återkommande intrång i stallarna är ett växande orosmoment för de enskilda grisföretagarna.

– Jag blir så ilsken när jag tänker på att de tar sig rätten att klampa in i våra stallar och hota djurhälsan och skapa oro. Då har aktivismen gått över till att bli djurrättsterrorism och här måste vi få strängare straff, säger Jeanette Elander.

Vad hon vet har det inte varit intrång i de egna stallarna, men hon har sedan en tid alla stall låsta för att försvåra för inkräktare.

– Om du har stallet olåst är det inte säkert du märker ett intrång förrän det ligger bilder från ditt stall ute på nätet. Och på nätet ser vi att intrången har blivit fler.

Jeanette Elander anser att det finns en okunnighet hos allmänheten kring aktivism. Många vet inte skillnaden mellan djurrätt och djurskydd.

– Jobbar du för djurskydd, då vill du att djuren ska få det bättre och med dem som tycker det kan vi föra en dialog. Jobbar du för djurrätt då jobbar du för att inga djur ska få finnas för produktion eller för människans behov över huvud taget. Där är ingen dialog möjlig, de får hålla sig på sina arenor så håller vi oss på våra, säger Jeanette Elander.

De aktiva grisföretagarna i Sverige blir allt färre, men deras företag växer. Många av dem, men inte alla, är organiserade i Sveriges Grisföretagare med omkring 600 medlemmar.

– Nej, alla är inte med hos oss, men vi jobbar för alla grisföretag i Sverige. Vi är den enda organisationen som jobbar med grisfrågor till hundra procent, säger Jeanette Elander, när hon går in på sitt andra år som ordförande.

Strukturförändringen inom grisproduktionen ser ut att fortsätta.

– De stora volymerna lär även i framtiden komma från de stora gårdarna. Men det finns också ett ökat intresse från konsumenter att handla från rekoringarna. Det kan öppna nya möjligheter för mindre uppfödare. Och det är bra, alla har sitt värde på marknaden.

Produktiviteten ökar i svensk grisuppfödning. 15,2 levande födda grisar var det i den här omgången. ”Jag älskar excel och följer upp allting”, säger Jeanette Elander, som menar att läggen är en underskattad del av grisen.

Produktiviteten i grisbesättningarna har lyft rejält de senaste åren med nytt avelsmaterial. Elanders grisar är inget undantag. När Jeanette sammanställde produktionsresultaten för årets fyra första månader hade hon i snitt 13,2 avvanda grisar per sugga. För två år sedan var det ett toppresultat för en omgång.

– Produktionen har haft en fantastisk utveckling tack vare den nya genetiken.

Grisarna fortsätter prestera i slaktgrisstallet och växer mer än ett kilo om dagen.

– Men vi har lite för hög foderförbrukning. Det måste vi reda ut vad det beror på, säger Jeanette Elander

Covid-19-pandemin har satt försörjningsfrågorna i fokus. Det svenska grisköttets marknadsandel ökade under årets första kvartal till 79,4 procent. Det är den högsta siffran på mer än tio år.

Samtidigt finns det andra viruset, ASF, nära oss, och inte bara som ett fysiskt hot. Afrikansk svinpest har konstaterats i Tyskland. Om den tyska exporten till Kina hotas blir följden att mängder av tyskt griskött behöver hitta ny marknad. Kanske i Sverige med prispress som följd.

Jeanette Elander tror ändå på den svenska grisen med knorren kvar:

– Vi börjar få större besättningar i storleksnivå med övriga EU och klarar ändå av att producera friska grisar med fortsatt låg användning av antibiotika. Sverige kan producera grisar hållbart och klimatsmart för framtiden och detta borde verkligen stödjas.

<h3>Jeanette Elander</h3>Ålder: 50 årFamilj: Maken Fredrik och tre barn.Verksamhet: Driver tillsammans med maken gårdarna Äs och Viggby, norr om Västerås, med 520 hektar växtodling och integrerad grisproduktion på 8 000 slaktgrisar per år.Utbildning: Lantmästare.Aktuell: Ordförande för Sveriges Grisföretagare.Fritid: Hästarna, har tre stycken på gården, och hunden, sedan är tiden fylld. <h3>Fem snabba frågor</h3>Vad avundas du de danska grisuppfödarna?– Deras starka och väl fungerande exportmarknad.Om du får beställa ett beslut från regeringen?– Skärpta straff för djurrättsterrorism.Vilken är din bästa affär som företagare?– Herregud, vad svårt. Men det får bli att vi började med grisarna över huvud taget. Hade det varit en dålig affär hade vi inte fortsatt med grisar.Vilken styckningsdetalj på grisen tycker du är underskattad?– Fläsklägg. Lägg den i en gryta, koka till den faller sönder, det är ett fantastiskt fint kött. Den kan serveras på så många andra sätt än med rotmos.En favoriträtt utan något från grisen?– Käre tid, vad skulle det vara. Ärligt talat kan jag inte svara på det. Det finns inget alternativ till griskött. Med gris så är favoriten raggmunk och fläsk.

Det går bra nu, säger Jeanette Elander i Sveriges Grisföretagare. Lönsamheten ökar och alla gillar svensk grisproduktion.Nåja, nästan alla. Aktivismen är ett orosmoment.

Jeanette Elander tror på den svenska grisen.

Det går svinbra för svensk grisproduktion

Lantbruk

Jeanette Elander, ordförande för Sveriges Grisföretagare slår ett slag för högre grispriser.