Fredrik Stork

I dag är avståndet till taket inte speciellt högt när de största tröskorna rullar in på verkstadsgolvet. Men det ska det snart bli ändring på, förklarar Thomas Strömberg, som är regionchef på Lantmännen Maskin.

<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/nu-har-lantmannen-borjat-bygga-i-vara/">Som ATL tidigare berättat </a>är bygget av företagets nya verkstadslokaler i Vara redan i full gång.

Numera snackas det gps på ett sätt som det inte har gjorts tidigare, och det blir ofta en utmaning för mekanikerna som måste komma med svar på alla frågor. I dag handlar jobbet alltså inte bara om att lösa problem när något har gått sönder, förklarar Linus Alexandersson och Robert Johansson Luiga.

Eftersom Lantmännen servar alla märken händer det ibland att mekanikerna måste ringa en vän på en konkurrerande märkesverkstad. När tjänster och gentjänster byts händer det också att vännen återvänder med egna frågor redan dagen efter.

Anläggningen på 1 700 kvadratmeter, med tillhörande utställningshall, innebär inte bara att antalet verkstadsplatser kommer att fördubblas. Som svar på att maskinerna har blivit allt större kommer nybyggnationen också innebära mer ändamålsenliga lokaler med dubbla traverser längs hela lokalen.

– Att vi kommer att få en högre lyfthöjd på traversen kommer att underlätta mycket. I dag börjar vi nästan alltid med att ta av hytten vid större åtgärder och i dagsläget har vi för låg takhöjd för att göra detta effektivt, säger Robert Johansson Luiga, som är tekniker på Fendt och Valtra.

När ATL hälsar på pågår förberedelserna inför vårbruket och servicen på tröskor för fullt. Arbetet är mångfacetterat och varierat med både kundbesök och supportsamtal.

Med den digitala teknikens intåg har verkstadsarbetet förändrats i grunden, med ett ökat fokus på snabb kundsupport även när tekniken inte strular, förklarar mekanikern Linus Alexandersson.

– Sen jag började 2010 har det blivit mycket mer prat om GPS, med sektionsavstängning och GPS:er på gödselspridare och tröskor, säger han.

Det gör i sin tur att dagens mekaniker måste lägga betydligt mer tid på att lära upp kunderna och läsa in sig på de olika systemen, förklarar Robert Johansson Luiga.

Säkert finns det få verkstadsbranscher där man förväntas kunna så mycket. Här står traktorer från 1973 uppställda sida vid sida med de senaste tröskorna, och man förväntas kunna allt däremellan.

Linus Alexandersson och regionchefen Thomas Strömberg pekar ut en av huvudorsakerna bakom nysatsningen i Vara. Marginalen till taket är helt enkelt för liten.

Förutom att hålla sig informerade via kurser har mekanikerna även tillgång till supporten i Malmö som står i direktkontakt med fabrikerna. Men ibland händer det även att de måste ringa en vän på en konkurrerande märkesverkstad, förklarar Linus Alexandersson.

Att hantera frustrerade lantbrukare, som är stressade under skörd, är en del av yrket.

– Vissa kan vara frustrerande, men man får ta situationen som den är, säger Linus Alexandersson.

– Eftersom vi båda har jordbruk hemma så vet vi också hur stressigt det kan vara, säger Robert Johansson Luiga.

Har ni märkt någon förändring?

– Vi märker att det är mindre marginaler och att det räknas ören på ett sätt som man inte har gjort tidigare. Konkurrensen har helt klart hårdnat på maskinsidan de senaste åren, säger Robert Johansson Luiga.

Men det är bara ena sidan av myntet i en bransch där service är A och O, och där det till och med kan hända att kunderna byter märke när favoritmekanikern byter jobb.

– Det är en väntad utveckling med tanke på att man bygger upp en sån kundrelation i det här yrket. Det är inte riktigt som i bilbranschen där man bara lämnar in nyckeln över disk. Man kan följa samma kund i 40 år och ta över dem när nästa generation tar vid. Kunderna ringer när det krånglar men också när de sitter ensamma i traktorn och vill tjöta. Man blir en vän helt enkelt, säger Robert Johansson Luiga.

Datorerna ger numera svar på flera gåtor och fungerar lite som färdskrivare. Många av dagens serviceåtaganden är avgasrelaterade, men här kan man också få svart på vitt om traktorn exempelvis är för stor för redskapet, förklarar Robert Johansson Luiga.

Samtidigt blir kundernas verkstäder allt mer professionella med egen uppvärmning som underlättar arbetet. Trenden är inte minst tydlig i Danmark där de stora lantbruken ibland kan ha nästan lika bra verkstäder som återförsäljarna. Så länge det inte krävs kliniskt rena miljöer kan mycket av arbetet också skötas ute på lantbruken.

– Vissa investerar för att de ska slippa att åka. Men vissa gör det också för att de gillar att meka.

<h3>Lantmännen Maskin</h3>Anställda i Vara: 14 som ska bli 30 i den omstrukturering av branschen som pågår. Bakom ökningen ligger en förhoppning om en kraftigt ökad omsättning, samt en flytt av företagets Lidköpingsanläggning till Vara.Nationellt hade företaget 759 anställda (815) och en omsättning på 3,75 miljarder kronor (3,87), samt ett rörelseresultat på 9 (1) miljoner kronor 2019 (2018 års siffror i parentes).Källa: Thomas Strömberg samt Lantmännens årsrapport.

Stressade lantbrukare, ökad prismedvetenhet och ny digital teknik ”till förbannelse" som skapar huvudbry hos användarna. Det är bara några av utmaningarna som möter dagens mekaniker. ATL reste till Vara för att ta pulsen på dagens viktigaste frågor i verkstadsmiljön.

”Man kan följa samma kund i 40 år och ta över dem när nästa generation tar vid.”

Tar hand om både maskiner och lantbrukare

Marknad

Stressade lantbrukare, ökad prismedvetenhet och ny digital teknik ”till förbannelse" som skapar huvudbry hos användarna. Det är bara några av utmaningarna som möter dagens mekaniker. ATL reste till Vara för att ta pulsen på dagens viktigaste frågor i verkstadsmiljön.