Sara Johansson

På SLU har man använt genredigering för att ta fram en potatis som är motståndskraftig mot bladmögel. Arkivbild.

EU:s regelverk kring genmodifierade grödor har länge kritiserats från vissa håll för att vara onödigt trögt, även när det gäller vad man kan kalla mer traditionell genmodifiering. Sedan lagstiftningen antogs för tjugo år sedan har växtförädlingen dessutom gjort sådana framsteg att det finns metoder som inte kräver att främmande gener tillförs, och inte lämnar några spår efter sig som skiljer den genmodifierade grödan från konventionella motsvarigheter.

2018 slog EU-domstolen fast att det inte spelade någon roll när det gäller Crispr/cas9, även kallad gensaxning eller genredigering. Grödor skapade med den tekniken omfattas av EU-lagstiftningen kring genmodifiering. Domslutet gjorde de som hoppats på en smidigare godkännandeväg för genredigerade grödor besvikna.

<h3>Dagens lagstiftning är otillräcklig</h3>

EU-kommissionen lovade att undersöka frågan och har nu presenterat en rapport. Där konstateras att det finns starka skäl att se dagens lagstiftning som otillräcklig när det gäller en del av de nya växtförädlingstekniker som skapats sedan 2001.

Med tanke på att produkter av sådana metoder kan vara till nytta både för att göra jordbruket mer hållbart och bättre rustat att möta oundvikliga klimatförändringar bör lagstiftningen ändras, konstaterar kommissionen i rapporten. Om regelverket vilar på vilken teknik som använts, i stället för egenskaper hos de grödor som är resultatet av tekniken, kommer lagstiftningen alltid att ligga efter.

EU-kommissionen inleder nu arbetet med att utforma ett nytt regelverk för de nya gentekniker som inte tillsätter främmande genetiskt material.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/gensax-ger-nobelpriset-i-kemi/">Gensax ger Nobelpriset i kemi</a>LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/kommissionar-utlovar-nytt-lagforslag-for-genredigering/">Kommissionen utlovar nytt lagförslag för genredigering</a>

Dagens regelverk gör att EU går miste om växtförädlingsframsteg som kan bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion, konstaterar EU-kommissionen.

Dagens regelverk får negativa konsekvenser, konstaterar EU-kommissionen.

Gensaxen kan ges plats med ändrad EU-lagstiftning

Växtodling

Dagens regelverk gör att EU går miste om växtförädlingsframsteg som kan bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion, konstaterar EU-kommissionen.