Ge oss långsiktiga regler för biobränsle

Men det finns mycket kvar att göra. Transporterna sker fortfarande till 90 procent med fossil energi. Det är den sektor som behöver ta ett rejält kliv framåt.

Alliansregeringen talar högstämt om vägen mot det fossilfria samhället och den fossilfria fordonsflottan, men hur är det i praktiken?

Regeringen har en förmåga dribbla med villkoren på ett område som verkligen behöver långsiktiga spelregler för att den önskvärda utvecklingen ska bli verklighet.

Den kvotplikt som skulle införas i våras stoppades av EU. Den skulle tvinga energiföretagen att blanda i mer förnybart bränsle i bensin och diesel, men också gynna importerad fuletanol framför svensk etanol med högre miljönytta samt hämma försäljningen av HVO, dieselbränsle gjort på rester från skog och slakt.

Få sörjer att kvotplikten stoppades. Men nu kommer regeringen igen. Under rubriken Förnybar diesel blir skattefri lanseras i Dagens Industri en skatteomläggning som innebär en höjning av energiskatten på de biodrivmedel som kallas Fame, till exempel rapsdieseln RME. En promemoria är ute på snabbremiss.

Nu är det HVO som ska slippa skatt oavsett iblandningsgrad. Inget fel i det eftersom det är ett bränsle med hög miljönytta. Men samtidigt missgynnas RME, med hänvisning till EU som anser att dessa bränslen är "överkompenserade”.

Nästa år försvinner den sista biten av skattereduktionen för jordbrukets diesel. Det hade kunnat medföra en öppning för landets RME-producenter som då kunde erbjuda miljövänligt bränsle till lägre kostnad, men vips försvann den möjligheten.

Vem vill satsa på en viss form av biobränsleproduktion utan att vara säker på att villkoren som satsningen grundas på blir kvar?

Styrmedel som är teknikneutrala och som utgår från klimatnyttan måste vara bättre än hattande med skattesatser för det ena eller andra bränslet.

Det måste vara lätt och billigt att vara miljövänlig, för både producenterna och förbrukarna av biodrivmedel.