Fredrik Stork

Dammen byggdes på skogsmark vilket innebar mycket arbete med bortforsling av stubbar, jord och sand. Själva dammen är sex hektar stor, två meter djup, och sysselsatte entreprenören i fyra månader.

Att bygga en bevattningsdamm lär vara ett av de äldsta teknikknepen som en lantbrukare kan ta till för att säkra tillgången på vatten. Men utan naturliga flöden i landskapet är det inte alltid så enkelt. Ölandslantbrukaren Göran Andersson löste själv dilemmat genom att byta mark med grannen.

Dammen, som kan lagra upp till 170 000 kubikmeter vatten, tog fyra månader att bygga och är nu i princip färdigställd inför sommarsäsongen.

Samtidigt visar ATL:s sammanställning att sommarens torka hittills inte har lett till någon större rusning efter nya bevattningsdammar. I Kronobergs län, som har regioner med låga nederbördsmängder, fick länsstyrelsen in tre ansökningar om dammbyggnationer förra året, varav två kom in efter den 1 juni. Det kan i sin tur jämföras med ett enstaka ärende året innan och noll ansökningar under 2016. Men urvalet ändå för litet för att man ska kunna tala om en trend.

Traditionellt sett är det i de regnfattiga regionerna i sydöstra Sverige som intresset för att anlägga nya bevattningsdammar är som störst. På Öland och i Kalmartrakten, som historiskt har haft ont om nederbörd, har en handfull nya bevattningsanläggningar tillkommit sedan 2017 – något som uppmuntras av länsstyrelsen.

– Det ingår i vårt uppdrag att betala ut bidrag för miljöinvesteringar där våtmarker i vissa fall kan vara berättigade till stöd. Men vi jobbar också förebyggande med ett översiktligt mål med att få mer vatten i landskapet för att anpassa oss till framtida klimatförändringar, säger Henrik Andersson, som är chef på länsstyrelsens vattenenhet.

I skymningen ger dammen redan nu en vacker vattenspegel i landskapet. Totalt kan dammen lagra 170 000 kubikmeter.

För fastighetsägare som saknar tillgång på vatten kan markbyten vara ett effektivt sätt att tillskansa sig den nödvändiga resursen, enligt Göran Andersson. I utbyte fick grannen motsvarande markyta på annat håll.

– De fick ett sjöbete som låg inom deras ägofigur. Därför passade det jättebra, säger Göran Andersson.

Kostnaden för hela anläggningen, inklusive stamledningar och 15 nyodlade hektar åkermark, uppgick till totalt sex miljoner kronor. Med eller utan investeringsstöd är det ändå en bra satsning som kommer att trygga foderförsörjningen för de 350 mjölkkorna på gården.

– Tänker man på de 15 hektaren som är nyodlade finns det bara där ett värde på tre miljoner. Man måste ha nederbörd uppifrån också men jag tror att man får se det som en försäkring, och speciellt när det gäller vallen känns det viktigt att man kan börja vattna tidigt så man kan säkra en bra förstaskörd. Grannarna vattnade även majsen förra året och fick väldigt bra effekt på det. Det ger en trygghet.

Kontakten med myndigheterna fungerade överlag bra med två större möten under processen, där stora delar av arbetet sköttes av konsulten Hans Gerlofsson.

Eftersom nederbörden ofta är den faktor som begränsar skörden, misstänker Göran Andersson att ämnet kommer att bli allt mer aktuellt i takt med att klimatet förändras. För att anpassa sig har gården parallellt med dammbygget även investerat i sina första bevattningsmaskiner, av märket Fasterholt med tusen meter slang och en tillhörande ramp som ska hindra bevattning av intilliggande vägar.

– Torkan slog hårt mot Öland, och vi fick köpa in mycket halm, majs och lusernpellets och det gjorde att kraftfoderkostnaden ökade till 1,15 kronor per kilo mjölk. Men man måste hålla upp produktionen, säger Göran Andersson om investeringen.

Tack vare ett effektivt markbyte står Ölandslantbrukaren Göran Andersson väl rustad inför kommande torrsäsonger. Och han är inte ensam. Runt om i landet byggs det nya bevattningsdammar i torkans spår. Men den stora rusningen har uteblivit, visar ATL:s sammanställning.

Runt om i landet byggs nya bevattningsdammar i torkans spår.