Jonatan Jacobson

Åtgärder som minskar timmertransporters vindmotstånd kan resultera i cirka tio procents lägre bränsleförbrukning. Det visar forskning från Linköpings universitet och Skogforsk.

I det pågående forskningsprojektet ETT-aero2 studerar Linköpings universitet och Skogforsk hur vindmotståndet vid virkestransporter kan minska genom att lastbilsekipagen modifieras. I projektet görs komplexa datorsimuleringar vid Nationellt superdatorcentrum där virtuella lastbilsmodeller förses med aerodynamiska förbättringar som testas i olika vindförhållanden.

Det handlar exempelvis om att använda sköldar mellan hytt och lastvagn, täcka för vagnarnas sidor och aerodynamiskt utformade stakar. Om forskarna använder hela sitt åtgärdspaket kan de som mest komma ner i 40 procent minskat vindmotstånd.

Forskningsprojektet följer upp en förstudie där modeller av timmerfordon testades i Försvarsmaktens gamla vindtunnelanläggning.

– Men en del åtgärder är svåra att genomföra praktiskt. 30 procent lägre vindmotstånd är mer realistiskt, det motsvarar cirka tio procent lägre bränsleförbrukning, säger Matts Karlsson, projektledare och professor i mekanisk värmeteori och strömningslära vid Linköpings universitet.

Forskningsprojektet följer upp en förstudie där modeller av timmerfordon i skala 1:6 testades i Försvarsmaktens gamla vindtunnelanläggning i Bromma. Forskarna har provat en mängd olika modifikationer men fokuserar främst på fyra sätt som kan minska vindmotståndet (se faktaruta).

Lägre travar sparar soppa. Vid transport med ETT-fordon där travarna lastades lägre blev vindmotståndet lägre och bränsleekonomin bättre.

– En åtgärd som ger effekt och som troligtvis fungerar praktiskt är att minska gapen mellan lastdelarna där det uppstår turbulens. Genom att fälla ner stakar vid tomkörning kan bränsleförbrukningen också minskas med flera procent, säger Olle Gelin, forskningsingenjör i maskinteknik vid Skogforsk.

Under 2019 kommer forskarna att samarbeta med ett åkeri för att testa vilka lösningar som fungerar bäst i praktiken. Åtgärderna bör inte vara för krångliga eller tunga, bränslebesparingen får inte gå förlorad i reducerad nyttolast. Men sannolikt skulle den svenska virkesflottans drygt 1600 fordon vinna på att minska vindmotståndet.

– Jag är övertygad om att vi kan sprida mycket kunskap i branschen om aerodynamikens betydelse. Lastbilstillverkarna lägger mycket resurser på hytternas aerodynamik men lämnar det som är bakom till påbyggarna som sällan har kompetensen eller tillräckliga resurser, säger Olle Gelin.

<h3>ETT-aero2</h3>ETT står för ”En Trave Till”, begreppet är en forskningsplattform inom Skogforsks lastbilsutveckling. ETT-aero2 finansieras av Energimyndigheten. Under 2020 kommer förmodligen resultaten från de praktiskt testerna redovisas. Förutom Linköpings universitet och Skogforsk deltar följande aktörer i projektet: Scania, Arator, ExTe, Bergs Fegen, Eksjö Maskin &amp; Truck, Södra skogsägarna samt Fröjds Åkeri i Kisa. Källa: Matts Karlsson och Olle Gelin. <h3>Fyra sätt att minska vindmotståndet. </h3>1. Sköldar. Genom att montera vindsköldar mellan hytt och lastdel kan mellanrummet täppas till. Alla avstånd mellan ekipagets lastdelar ger upphov till turbulens och vindmotstånd. 2. Täcka sidorna. Det uppstår även turbulens kring stöttorna, en slät sida är fördelaktig. Optimalt är att även minska luftvirvlar som uppstår vid hjulen och under vagnen. 3. Lägre travar. Vid transport med ETT-fordon där travarna lastades lägre blev vindmotståndet lägre och bränsleekonomin bättre. 4. Aerodynamiska profiler. Droppformade profiler på stakar och bankar är bättre än fyrkantiga. Att fälla stakarna vid tomkörning kan ge tre procent lägre bränsleförbrukning. Källa: Olle Gelin.

Åtgärder som minskar timmertransporters vindmotstånd kan resultera i cirka tio procents lägre bränsleförbrukning. Det visar forskning från Linköpings universitet och Skogforsk.

Att minska timmerbilarnas vindmotstånd kan kapa bränsleräkningen rejält.