LRF Skåne hade bjudit in till mötet som hölls i Foodhills lokaler (gamla Findus) i Bjuv. Närmare 300 deltagare hade mött upp och kvällens fokus låg på växtodlarnas situation och på lantbrukens finansiering.
Fullsatt vid möte om torkans följder för växtodlare
Bjuv
Torkan är det svenska jordbrukets värsta kris i modern tid och konsekvenserna ligger ännu framför oss. Men om alla i branschen gör sin del kan krisen vändas till möjligheter.
Så kan onsdagskvällens bondemöte i Bjuv sammanfattas.
Den allvarliga situationen underströks av LRF Skånes ordförande Hans Ramel i hans inledning:
– Vi är alla oroliga. För egen del och för branschens del. Många får jobba lång tid framöver utan att kunna ta ut någon lön. Planerade investeringar får vänta. Men vi är ett segt släkte och vi kommer att hitta en väg framåt.
Sju banker fanns på plats och alla försäkrade om sin beredvillighet att hjälpa sina kunder framåt. Budskapet från sjuklövern var påfallande samstämmigt:
Likviditet nyckelfråga
”Varje kund är unik. Ta kontakt med oss i tid. Gör en likviditetsbudget.”
I bankernas verktygslåda för att hjälpa till finns amorteringsfrihet, utökad checkkredit och korta lån.
Växtodlingens avnämare i Sydsverige fanns fulltaligt på plats. Köparna av sockerbetor, Nordic Sugar, och stärkelsepotatis, Lyckeby, konstaterade att skördekampanjen ännu inte inletts. Skörden förväntas bli lägre än normalt, men en det finns växtpotential kvar i fält, framför allt för sockerbetan.
Skörden av spannmål och oljeväxter är bärgad och att den är avsevärt mindre än normalt är väl känt. Hur mycket mindre är ännu oklart. Att Jordbruksverkets nationella prognos, som nyligen presenterades, överskattar skörden var branschföreträdarna i Bjuv överens om.
Värst i Sverige
Carsten Klausen på Svenska Foder konstaterade att Sverige var hårdare drabbad av torkan än Danmark, som i sin tur hade en värre situation än Tyskland.
I Sverige är det de sydligaste länen Halland, Skåne, Bleking och Kalmar tillsammans med Gotland som har fått de hårdaste smällarna.
Anders Lennartsson, lantbrukare med stor odling av färskpotatis och morötter på Kullahalvön, konstaterar att det har varit ett jobbigt år.
– Jag har fått bevattna som en tosing men det har gett resultat. Potatisskörden har nog blivit som vanligt och morötterna som vi håller på nu blir lite sämre. Men spannmålen, som jag inte kan vattna, den blev inte mer än 30 procent av normalskörd.
Spannmålshandelns aktörer vill hålla fast vid ingångna kontrakt. Så klart; de har ju själva sålt lika mycket som de köpt in. Men även här kom signaler om individuella lösningar och uppmaningen att ta sikte på nästa års skörd.
– Ett avtal ska uppfyllas. Klarar ni inte det så erbjuder vi ett byte av gröda. Går inte det heller så tar vi resten av volymen i nästa skörd, sa Mats Jönsson från Swedish Agro och uppmanade lantbrukarna att tänka utanför boxen och göra affärer på 2019 års skörd.
Miljonförluster
De ekonomiska konsekvenserna ligger ännu framför lantbruksföretagen. Johan Andersson, BM Agri:
– Ett växtodlingsföretag på 250-300 hektar kan ha förlorat 3-4 000 kronor per hektar. Det blir en miljon kronor och det klarar man inte att ta in på ett år.
Samtidigt finns det en framtidstro. Genomslaget för lantbrukets frågor har varit stort i media. Beredskapen har varit god från myndigheterna att ge dispenser av olika slag. LRF upplever att deras initiativ med bland annat en särskild stödlinje har uppskattats.
Åsa Odell, lantbrukare i Skåne och vice ordförande i LRF, har haft massor av medlemskontakter.
– Men detta är den största händelsen i modern tid för svenskt lantbruk. Många lantbrukare kommer att få avstå lön i flera år för att klara detta. Ska vi minska skadan så måste alla aktörer hjälpas åt. Jag vill alla att tänka efter vad de kan göra, säger Åsa Odell till ATL.
LÄS OCKSÅ: Så ser skördeläget ut i landet