Anna Trenning-Himmelsbach

Protester mot CETA framför franska nationalförsamlingen inför att ledamöterna skulle rösta om handelsavtalet.

Sedan i slutet av juli har ett 20-tal franska parlamentsledamöter fått sina regionala kontor sönderslagna, igenmurade eller taggade. Folkvalda vittnar om att de är oroliga både för vad som kan hända dem själva, och för demokratins framtid.

Alla attacker har inte gjorts av bönder. I vissa fall visar spåren att det är Gula Västar. Oavsett vem som står bakom handlar det om protester mot CETA-avtalet, som godkändes av Nationalförsamlingen den 23:e juli. Det betyder inte att Frankrike har ratificerat det nya frihandelsavtalet, eftersom det också ska behandlas av Senaten, alltså den andra delen av Parlamentet.

Jordbrukarfacken anser att bönderna kommer att utsättas från illojal konkurrens, och hoppas kunna påverka både politikerna och den allmänna opinionen för att stoppa CETA.

– Kanadensiska uppfödare har inte lika hårda regler för miljön och djurhälsan som vi, säger Michael Magnier, mjölkbonde och ordförande i facket JA i regionen Creuse i centrala Frankrike. Han har själv varit med om att mura igen ett kontor i Guéret.

Michael Magnier är mjölkbonde och ordförande i facket JA i regionen Creuse och menar att böndernas protester inte innehåller regelrätt våld, eftersom de varken ger sig på personer eller slår sönder lokaler.

Det tillhör Jean-Baptiste Moreau, ledamot i Nationalförsamlingen för regeringspartiet LREM, som också själv är jordbrukare och uppfödare. Den sistnämnda skriver på sin Facebook att protesterna mot CETA beror på dåliga kunskaper, och att han aldrig hade röstat för avtalet om det hade inneburit en fara för hans kollegor. Jean-Baptiste Moreau anklagar aktiva inom jordbrukarfacken för att använda föråldrade och meningslösa kampmetoder, som riskerar att trappa upp våldet.

Men Michael Magnier hävdar motsatsen. Han säger att böndernas protester inte innehåller regelrätt våld, eftersom de varken ger sig på personer eller slår sönder lokaler. De mer aggressiva attackerna har gjorts av andra grupper, enligt jordbrukarfacket.

– Våra aktioner fungerar som en ventil. Om vi inte gör någonting riskerar vi att istället att uppdämd ilska leder till betydligt mer våldsamma reaktioner.

<h3>Frågan som får bönderna att se rött</h3>Den franska Nationalförsamlingen ratificerade CETA den 23:e juli. I början av höstterminen ska också Parlamentets första kammare, Senaten, ta ställning till frihandelsavtalet med Kanada. Ärendet går sedan tillbaka till Nationalförsamlingen, som väntas genomföra en slutgiltig omröstning före vintern. Jeunes Agriculteurs, JA, ”Unga jordbrukare” står nära det största franska jordbrukarfacket FNSEA. De båda organisationerna kritiserar CETA-avtalet, liksom de tre mindre jordbrukarfacken Coordination rurale, Confédération Paysanne och MODEF. Enligt den franska public serviceradion France Info har ett 20-tal parlamentsledamöters regionala kontor attackerats sedan i slutet av juli i protest mot frihandelsavtalet. Bönder har bland annat hällt gödsel eller rundbalar framför kontoren, eller murat igen dem i protest mot CETA.

Ett 20-tal politikerkontor i Frankrike har vandaliserats i protest mot CETA-avtalet. Jordbrukarfacken får kritik för att använda brutala metoder. – Vi är inte våldsamma, utan desperata, säger mjölkbonden Michael Magnier till ATL.

Ett 20-tal politikerkontor i Frankrike har vandaliserats – jordbrukarfack kritisera för brutala metoder.

Upprörda bönder anklagas för vandalism

Lantbruk

Ett 20-tal politikerkontor har vandaliserats – jordbrukarfacken får kritik för att använda brutala metoder.