Torbjörn Esping

– Jag tror mycket på rörflen och har gjort det länge, säger Anders Johnsson, produktionschef på Borås Energi och Miljö.

Energibolaget erbjuder kontrakt på fem till sju år och lika bra betalt som för skogsflis, dock lägst 190 kronor/MWh.

Anledningen till intresset för rörflen är den nya biobränslepannan i Borås. Anders Johnsson tror inte skogen räcker till för att mätta behovet.

Rörflen är en bra gröda på extensivt odlade marker.

– Alla rycker i de där grenarna och topparna, och kommer att göra så i framtiden, och vi har inte de ekonomiska musklerna att konkurrera med drivmedel.

Om tillgången av skogsflis minskar, så tänker sig Borås Energi och Miljö att köpa bränsle som odlats på sämre, dåligt utnyttjad åkermark. Och köpa salixflis eller balad rörflen. Men än så länge är det bara en odlare av rörflen som har kontrakt.

– Jag trodde det skulle vara lite mer intresse. Men det har varit väldigt ljumt faktiskt, säger Anders Johnsson.

Både marken och ekonomin finns annars där. I en färsk rapport från SLU konstateras det att det kanske finns upp till en halv miljon hektar åkermark som brukas med låg intensitet. Håkan Rosenqvist och Daniel Nilsson har räknat på hur lönsamt det är att odla på fält som bara är en, två hektar stora. Beräkningarna visar att ekonomin med rörflen är i paritet med både höstvete och hö.

– En slutsats är att på mindre bördiga och små fält ska vi ha grödor som vi besöker få gånger per år, och rörflen är en sådan gröda, säger Håkan Rosenqvist.

Fredrik Johansson satsade 2017 på en 20 hektar stor odling av rörflen på en dikad mosse i Tidaholm. Första skörden, torkans 2018, gick inte till förbränning utan till foder. Andra skörden togs i påskas, och ligger nu klar för leverans till pannan i Borås.

Balad rörflen på väg till värmeverket i Borås.

Lönsamheten i rörflen är enligt Fredrik Johansson inte bättre eller sämre än något lantbruk. Och han uppskattar verkligen mångsidigheten.

– Du kan använda det både som foder, strömedel och energi. Och det kan vara ett intressant koncept, säger han.

Rörflen är också enklare än salix. Odlingen går att sköta med vanliga vallmaskiner, och kan skördas på vintern när maskinerna ändå inte används till annat. Rörflen stör inte landskapsbilden, och är lättare att bryta upp för odling av andra grödor.

– Jag tror jag att det här kan vara en jättebra grej för att hålla öppet marker, så vi kan ha dem tillgängliga för matproduktion.

Fredrik Johansson har satsat på att odla rörflen.

<h3>”Inte samma tänk som vi bönder”</h3>

Om odlingen sker på mark med dålig bärighet kan både skörden och gödslingen vara ett problem, om tjälen uteblir.

– Där har vi utmaningen för oss i södra Sverige, som inte är begåvade med frostrika vintrar lika mycket, säger Fredrik Johansson, som också önskar att han fick sprida gödsel i samband med skörd på tjälad mark.

– Länsstyrelsen och kommunen har inte samma tänk på det här med gödsel och tidpunkter som vi bönder, som inser värdet med tjäle.

De senaste tio åren har odlingen av energigrödor backat i Sverige. Det har funnits flera projekt för rörflensaffärer, men som inte velat lyfta. Men Fredrik Johansson tror på ökad efterfrågan och högre priser i framtiden.

­– Det är väldigt lite som talar för att vi ska få ett lägre energipris. Det tror jag inte på.

• Rörflen är ett flerårigt cirka två meter högt gräs med styvt och kraftigt strå.

• Odlingen håller mellan 10-15 år.

• Vanliga vallmaskiner kan användas.

• Ett hektar rörflensvall producerar 4-6 ton TS eller 20-30 MWh.

• Med ett pris på 190 kr/MWh blir intäkten cirka 4 500 kr/hektar.

• Rörflen ger vall, gårds- och eventuellt restaureringsstöd.

Källa: Borås Energi & Miljö.

Odlare i Västra Götaland kan göra goda affärer genom att odla rörflen till kraftvärmeverket i Borås.

Han satsar på rörflen som energigröda

Växtodling

Odlare i Västra Götaland kan göra goda affärer genom att odla rörflen till kraftvärmeverket i Borås.