facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

"Från kosläpp till hjärnsläpp"

Större driv i arbetet för bättre djurskydd, mindre antibiotika och förändringar av art- och habitatdirektivet på EU-nivå. Det kräver riksdagen av regeringen. Men det var beteskravet som väckte debatt.

Regeringen fick än en gång finna sig i att ta emot uppdrag av oppositionen när riksdagen beslutade om betänkanden om skydd av djur och natur. Regeringen måste bland annat jobba hårdare för att skärpa EU:s gemensamma djurskyddsregler.

– Det är viktigt att den europeiska standarden kommer upp till svensk nivå innan vi höjer vår, sa Åsa Coenraads (M) under debatten.

Behöver uppdateras

Varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet är emot skärpta djurskyddsregler på EU-nivå, och de vände sig inte heller emot uppdraget att intensifiera arbetet för att minska användningen av antibiotika till djur.

Att den gällande djurskyddslagstiftningen behöver uppdateras är också alla eniga om. Både de som suttit i en regering som hade den stora djurskyddsutredningen på sitt bord i tre år utan att göra något, och de regeringspartier som i opposition gärna klagade på att så lite hände med utredningens förslag.

"Från kosläpp till hjärnsläpp"

Det som orsakade debatt var istället andra frågor. Magnus Oscarsson (KD) tog upp det kristdemokratiska förslaget om att slopa beteskravet för kor i lösdriftssystem, något som fick Carl Schlyter (MP) att tända till. Att samtidigt tala för mervärdena i det höga svenska djurskyddet och föreslå en nedmontering av beteskravet är rent galet, tyckte han.

– Det är att gå från kosläpp till hjärnsläpp.

Från det andra regeringspartiet lät det också som kalla handen för ett förändrat beteskrav.

– Jag tror att det är direkt skadligt för mejerinäringen att släppa på betesskyddet, sa Isak From (S).

Ändrade regler

Ska man tro debattens representanter för regeringspartierna så är det någon form av ändrade regler för minkuppfödarna på gång. Men de var inte alldeles samstämmiga när Jens Holm (V) ställde frågan varför de inte stöttar hans förslag om att kräva samma omfattande förändringar som S-regeringen, med stöd av just MP och V föreslog 2006.

I debatten då stod det klart att förändringarna i praktiken skulle innebära en nedläggning minknäringen.

– Att ta bort förutsättningarna för svenska minkfarmer vore inte bra, sa Isak From, som samtidigt uttryckte frustration över att minkfarmernas existens.

Carl Schlyter stöttade i teorin alla Jens Holms förslag, men vill vänta in en uppdatering av förslaget från 2006 från regeringskansliet.

– Ge regeringen lite tid, lugnade han Jens Holm.

Fortsatt selektiv vargjakt

I dag, onsdag, beslutade riksdagen också att uppmana regeringen att upprätthålla siktad och selektiv jakt på varg, stärkta viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltning, ge Sverige större inflytande över vilka arter som anses som hotade enligt EU:s art- och habitatdirektiv och att ändra strandskyddet så att det blir enklare att bygga i strandlägen.