Ulf Aronsson

Där allt började. 1966 startade det som med tiden skulle bli Norske Skog sitt tidningspappersbruk i Skogn. Företaget gick bra och expanderade först i Norge, sedan internationellt.

2001 stod Norske Skog på topp. Åtminstone sett till omsättning och resultat. Även skulderna var högre än någonsin, men ett bra kassaflöde gjorde att det inte sågs som ett problem.

Året innan hade Norske Skog köpt Fletcher Challenge Paper och blivit det första globala företaget inom pappersindustrin, och expansionen skulle fortsätta ännu några år.

Men Norske Skogs historia börjar redan 1962, när norska skogsägare etablerade Nordenfjeldske Treforedling. 1966 rullade en fabrik för tidningspapper i gång i Skogn, norr om Trondheim.

Företaget gick bra och expanderade inom Norge med både pappers- och massaindustrier men även med sågverk, spånskivefabriker och trävarutillverkning. 1989 hade Norske Skog 24 tillverkningsenheter i Norge.

Men fram till 2002 hade allt förutom tillverkningen av tryckpapper sålts av eller lagts ned. Det var resultatet av en ny strategi som lades under andra halvan av 1990-talet, med fullt fokus på tidnings- och magasinspapper.

Inledningsvis kontrollerades företaget av skogsägarna, men för att få ihop tillräckligt med kapital hade också externa ägare bjudits in.

Även om Norske Skog hade en modell som gav skogsägarnas aktier fler röster så ökade de externa aktieägarnas inflytande med tiden, inte minst efter köpet av Fletcher Paper, då en nyemission gjorde att skogsägarnas andel minskade till under en tredjedel.

Norske Skogs uppgång och fall. Sedan 2001 har det mesta pekat nedåt för Norske Skog. En internationell satsning på tidnings- och magasinspapper visade sig med facit i hand vara helt feltajmad. Med krympande omsättning och kassaflöde kan företaget nu inte betala räntorna på lånen för den tidigare expansionen.

Redan från början fanns en motsättning mellan ägargrupperna. Skogsägarna ville ha industri med hög betalningsförmåga för virket. Men kapitalplacerarna ville ha hög avkastning, vilket underlättades av låga virkespriser som ökade vinsten.

Medan skogsägarnas inflytande kom att styra den första diversifieringen och tillväxten i Norge låg den efterföljande specialiseringen och internationalisering mer i linje med kapitalplacerarnas intressen.

1994 tillträdde tidigare SAS-chefen Jan Reinås som koncernchef, och sedan följde de internationella förvärven i snabb takt. 2001 hade företaget 30 miljarder norska kronor i omsättning, ett nettoresultat på 2,7 miljarder och en skuld på nästan 23 miljarder. Sett till siffrorna börjar kräftgången redan året därpå.

Omsättningen minskade och vinsten mer än halverades. Men samtidigt fortsatte expansionen med förvärv som enligt många gjordes till överpris.

2005 blev det röda siffror, ett minusresultat, för första gången, något som höll i sig under de kommande tio åren.

Samtidigt blev det allt mer uppenbart att utvecklingen av IT innebar en strukturell nedgång för tillverkningen av tryckpapper. Norske Skog tvingas lägga ned och sälja fabriker världen över. Mellan 2006 och 2011 sjunker företagets aktie från 106 till 4 kronor.

Under våren 2017 blir det hela akut. I april säljer vd Sven Ombudstved alla sina aktier i företaget, och kursen sjunker med 40 procent.

Styrelsen meddelar att Ombudstved fortfarande har deras förtroende, men bara några dagar senare säger han själv upp sig. Till ny vd utses Lars Sperre som ger sig själv till årets slut att rädda företaget, som nu inte kan betala räntorna på sina lån.

Även amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone, stor delägare och långivare till Norske Skog, säljer av en stor del av sina aktier, och som lägst är kursen nere på 40 öre.

De senaste månaderna har företaget hankat sig fram på uppskov från långivarna. Efter stora aktieköp seglade Christen Svenås under augusti oväntat upp som Norske Skogs största aktieägare.

Han valdes också till ny styrelseordförande i slutet på augusti, och den nya styrelsen håller nu på att utarbeta en plan som kan rädda företaget.

Norske Skog är fortfarande Norges största skogsindustriföretag, och konkurs och nedläggning av bruken i Skogn och Halden skulle få dramatiska effekter för hela den norska skogsnäringen. Det kan även påverka Sverige i form av ett överutbud på massaved.

Samtidigt har både den norska regeringen och skogsägarföreningen Viken Skog flaggat för att de förbereder räddningsplaner för företaget. De norska bruken går nu med vinst, och kan troligen drivas vidare även efter en eventuell konkurs.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/annu-ingen-losning-for-norske-skog/">Förlängd frist för Norske Skog – igen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/norske-skog-kampar-med-skulderna/">Kritiskt för Norske Skog</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/norske-skog-vill-skuldsanera/">Norske Skog vill skuldsanera</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/herman-sundqvist-debatten-har-tagit-en-fel-vandning/">Efter skogsägarnas raseri: Generaldirektör manar till lugn</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/protesterar-mot-douglas-skogskop/">Protester mot Douglas köp</a>

Under sina glansdagar var Norske Skog världens näst största tillverkare av tidningspapper, med 19 fabriker i fyra världsdelar. Nu återstår åtta fabriker och företaget kämpar för att undvika konkurs. ATLs Ulf Aronsson tecknar historien om Norske Skogs uppgång och fall.

Därför har pappersjättens ekonomi slagits i spillror.

Från guldglans till aska – därför föll Norske Skog

Skog

Pappersjättens glans har falnat – konkurs hotar Norske Skog.