Marcus Frennemark

Förra sommaren presenterade Ekologiska Lantbrukarna, i en strävan att pejla framtidstron i sin bransch, den första upplagan av ekologiska lantbruksbarometern. 2019 var lantbruket fortfarande präglat av det tuffa torkåret 2018. Men nu börjar krisen släppa sitt grepp.

37 procent av ekobönderna som deltagit i undersökningen planerar väsentliga investeringar i sitt företag under de närmaste tre åren. Det är 5 procentenheter fler än i fjolårets barometer.

– Det visar att det finns en stark framtidstro bland Sveriges ekobönder, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare för Ekologiska Lantbrukarna.

I en jämförelse med den vanliga Lantbruksbarometern, som presenteras av Ludvig & Co med flera, visar det sig att fler ekobönder tycker att lönsamheten är tillfredsställande. Mer än hälften, 56 procent, av ekobönderna som deltog i undersökningen upplever att lönsamheten är god eller mycket god.

Motsvarande siffra i Lantbruksbarometern från mars 2020 är 48 procent. Följaktligen är det en mindre andel av ekobönderna som är missnöjda med lönsamheten: 41 procent mot 49 procent inom lantbruket som helhet.

Skillnaden mellan koncepten blir än större när man tittar på mjölkproduktionen. 72 procent av de ekologiska mjölkbönderna i undersökningen tycker att de har god lönsamhet, motsvarande siffra bland mjölkbönderna i Lantbruksbarometern är endast 20 procent.

Sofia Sollén-Norrlin tycker det är logiskt att fler ekobönder upplever bra lönsamhet.

– Om man har Kravcertifierat sin gård har man anslutit sig till ett mervärdeskoncept och det borde ge bättre lönsamhet, även om vi har historiskt låg merbetalning just nu, säger hon.

Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare för Ekologiska lantbrukarna.

<h3>Direktförsäljning blir ännu viktigare</h3>

De ekobönder i undersökningen som planerar investeringar vill oftast satsa på stallbyggnader, men det finns också en stor andel, nästan en tredjedel av de svarande, som vill investera i förädling av sina produkter.

– Jag skulle tro att det hänger samman med att de traditionella försäljningskanalerna inte ger den merbetalning man förväntar sig. Man är inte nöjd med priserna, säger Sofia Sollén-Norrlin.

Den uppfattningen styrks av att en växande del av de ekobönder som intervjuats, 27 procent, bedömer att direktförsäljning genom gårdsbutik, Reko-ring eller liknande, kommer att bli det viktigaste sättet att sälja produkterna i framtiden.

– Det är spännande att det ökar och många har redan idag någon form av direktförsäljning. Men det är fortfarande en liten del av produktionen som säljs direkt. De stora volymerna kommer nog att avsättas via traditionella kanaler även i framtiden, säger Sofia Sollén-Norrlin.

<h3>Ekologiska Lantbruksbarometern</h3>Kantar Sifo har gjort telefonintervjuer med 500 ekologiska lantbrukare som slumpats fram bland de cirka 5 500 lantbrukare som sökt stöd för ekologisk produktion. Intervjuerna som ligger till grund för årets barometer gjordes under april månad. Av lantbrukarna som deltog hade 50 procent en omsättning på mer än en miljon kronor. Två tredjedelar av de som deltog sysselsatte en person eller fler i företaget.Undersökningen som ligger till grund för rapporten har gjorts av Ekologiska Lantbrukarna och Organic Sweden, på uppdrag av Jordbruksverket och är en del av arbetet med Livsmedelsstrategin. Den första ekologiska lantbruksbarometern presenterades 2019.<h3>Lantbruksbarometern</h3>Bygger på intervjuer med 1 000 slumpvis utvalda lantbrukare, med såväl ekologisk som konventionell produktion. Kantar Sifo gör intervjuerna på uppdrag av Ludvig &amp; Co, Swedbank och Sparbankerna.Lantbruksbarometern har gjorts sedan 1987 och intervjuerna till årets upplaga gjordes i januari 2020.

Ekobönderna är investeringsvilliga och tycker i större utsträckning än lantbrukarkollektivet i stort att lönsamheten är god. Det är ett par slutsatser i årets ekologiska lantbruksbarometer.

Ekobönderna är investeringsvilliga och tycker i stort att lönsamheten är god.

Framtidstro bland ekobönderna

Lantbruk

Ekobönderna är investeringsvilliga och tycker i större utsträckning än lantbrukarkollektivet i stort att lönsamheten är god.