Ellinor Knoxborn/TT

– I de samtal vi haft med regeringen har de sagt att de har möjlighet att öka på medfinansieringen för att kompensera det vi förlorar i Bryssel. Vi har litat på att regeringen har haft för avsikt att leva upp till det, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF. Arkivbild.

I somras enades EU:s politiker om EU-budgeten. Resultatet: jordbruksbudgeten minskar med cirka 15 procent jämfört med dagens budget, vilket innebär 500 miljoner kronor mindre till Sveriges jordbruk- och landsbygdspolitik.

Förhoppningen från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har varit att Sverige skulle kompensera för de förlorade EU-medlen med en motsvarande ökning av den nationella medfinansieringen - så ser det inte ut att bli, enligt LRF.

– Vi har en väldigt stark känsla av att regeringen inte har för avsikt att öka den svenska medfinansieringen, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund.

De signaler som pekar mot detta är, enligt LRF, bland annat att regeringen gett i uppdrag till Jordbruksverket att komma med förslag på hur man ska hantera den gemensamma jordbrukspolitiken de kommande två åren. I det uppdraget ingick att lämna förslag på antingen oförändrad budget, en minskning med 15 procent eller en minskning med 30 procent.

Visar det sig stämma att detta är regeringens alternativ kommer det innebär en minskning med minst 500 miljoner i jordbruksbudgeten.

– I de samtal vi haft med regeringen har de tidigare sagt att de har möjlighet att öka på medfinansieringen för att kompensera det vi förlorar i Bryssel. Vi har litat på att regeringen har haft för avsikt att leva upp till det, säger Palle Borgström.

En minskning på 500 miljoner i budgeten motsvarar exempelvis knappt tio procent av svenska bönders nettoinkomst per år. Dessutom skulle det innebära minskad konkurrenskraft gentemot andra EU-länder, enligt Palle Borgström.

– Det är redan så att vi har en utveckling i Sverige som avviker från andra länder. Vi har en minskad produktion på flera tunga områden inom jordbruket där man ökar i andra EU-länder. Det beror i grunden på att vi har svag lönsamhet i Sverige, säger Palle Borgström.

Riksdagen beslutade 2017 om en nationell livsmedelsstrategi, målet med den är att öka produktionen. I strategin ingår även att svensk livsmedelsproduktion ska ta stor hänsyn till både miljö och klimat.

– Det är regelverk som politikerna beslutar om och lägger på svenska lantbrukare som innebär kostnadsökningar som är svåra att ta ut på marknaden. Därför måste politikerna vara med och finansiera de ökade kostnaderna, säger Palle Borgström.

Svenska konsumenter skulle märka av budgetminskningen genom färre svenska produkter på butikshyllorna, enligt Palle Borgström. Sverige skulle tvingas förlita sig mer på import vilket ökar sårbarheten i livsmedelsförsörjningen.

– Dessutom innebär det att vi importerar mer av sådant som påverkar klimatet mer och som, i många fall, har en större miljöpåverkan och innebär sämre djuromsorg än vi har i svenskt lantbruk.

Pressekreterare hos landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) meddelar att ministern inte kommenterar pågående budgetförhandlingar.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) kommenterar inte pågående budgetförhandlingar. Arkivbild.

Lantbrukarnas Riksförbund har blåst till strid om pengar till Sveriges bönder. Enligt dem är det inte säkert att regeringen kommer att kompensera de förlorade 500 miljonerna i EU-stöd till Sveriges jordbruk- och landsbygdspolitik.

LRF blåser till strid om pengar till Sveriges bönder

Lantbruk

Osäkert om regeringen kommer att kompensera de förlorade 500 miljonerna i EU-stöd till Sveriges jordbruk- och landsbygdspolitik.