Marcus Frennemark

Folkhälsomyndigheten är inte nöjd med branschens insatser. Den senaste tidens höga antal av campylobacter i kyckling har fått dem att reagera.

– Det är april nu. Vi har sett de här problemen sedan i september. Det är lång tid, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

På Kronfågel är vd Magnus Lagergren övertygad om att företaget åter har full koll på campylobacterna.

– De tre senaste veckorna har våra värden i princip varit normala för årstiden, säger han.

Normala värden innebär att företaget ligger en bit under 15 procent, som är snittet på förekomst av campylobacter i svenska kycklingflockar.

Hösten 2016 stack plötsligt förekomsten av campylobacter i kycklinguppfödningen iväg till över 30 procent. I anslutning till det ökade också antalet fall där människor insjuknat av campylobacter till tre gånger det normala för årstiden.

Efter en tid kunde man härleda en del av problemet till marknadsledaren Kronfågels slakteri i Sörmland. En felkopplad tvättanläggning, som rengör lådorna som kycklingarna transporteras till slakteriet i, använde förorenat vatten. Följden blev att smitta spreds från slakteriet till kycklinguppfödare.

– Vår tvätt hade betydelse. Campylobacter konstaterades på gårdar som aldrig hade haft det tidigare, säger Magnus Lagergren.

Det problemet är åtgärdat sedan ett par månader. Handlingsplaner och saneringsprogram drivs på drabbade gårdar. Kronfågels provtagning visar på sjunkande förekomst och Magnus Lagergren förutser ännu lägre värden i provtagningarna de närmaste veckorna.

Antalet människor som insjuknar i Sverige av campylobacter minskar dock inte lika snabbt.

– Det finns uppenbarligen en fördröjning. Det är komplext med campylobacter, säger Magnus Lagergren.

Komplext eller ej, på Folkhälsomyndigheten vill Anders Tegnell se fler åtgärder inom kycklingproduktionen för att minska sjukdomsfallen.

– När detta är över får vi titta genom allt för att få snabbare åtgärder. Jag tycker inte det är acceptabelt med så långa perioder med många fall av en smitta som vi normalt har väldigt bra koll på, säger Anders Tegnell.

Folkhälsomyndighetens statistik visar hur många människor som insjuknat i Sverige på grund av campylobacter, men säger inget om varifrån bakterien kommit. Kycklingkött, javisst, men det behöver inte vara svenskproducerad vara som är orsaken.

Magnus Lagergren håller inte för otroligt att importerad, färsk kyckling är en del av problemet. EU-snittet på campylobacter i kycklingflockar ligger på 90 procents förekomst.

– Vi har sett en kampanj i handeln på kyld, dansk kyckling. Färsk, ekologisk kyckling från Frankrike har tagit position på marknaden. När nu svensk kycklingproduktion är på väg mot normala nivåer igen får vi börja titta på annat håll, säger Magnus Lagergren.

Campylobacter är en naturligt förekommande tarmbakterie hos kycklingar och hos många andra tama och vilda djur.

Ekologisk kycklinguppfödning löper större risk eftersom djuren normalt har tillgång till utevistelse.

Att människor infekteras av bakterien förebyggs genom god livsmedelshygien och att kycklingen tillagas vid tillräckligt höga temperaturer.

L<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/landsbygdsministern-om-kycklingsmittan-helt-oacceptabelt/">andsbygdsministern om kycklingsmittan: "Helt oacceptabelt."</a>

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/magsjukefallen-har-tredubblats/">Magsjukefallen har tredubblats</a>

<a href="http://www.atl.nu/nyheter-fran-tt/smittad-kyckling-gor-fler-magsjuka-2/">Smittad kyckling gör fler magsjuka</a>

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kraftig-okning-av-bakterier-i-svensk-kyckling/">Kraftig ökning av bakterier i svensk kyckling</a>

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/jordbruksverket-censurerade-smittlakare-2/">Jordbruksverket anklagades för att ha censurerat smittläkare</a>

Fortfarande smittas alltför många människor i Sverige av campylobacter. Antalet fall ligger två-tre gånger högre än normalt för årstiden.