Sara Johansson

"Vi har i dag en självförsörjningsgrad som man bör, framtidsmässigt, titta på. Hur ska vi förhålla oss till den och hur ska den öka? En ökad självförsörjningsgrad har naturligtvis en direkt effekt på livsmedelsberedskapen", konstaterar försvarsminister Peter Hultqvist (S).

– Skörheten i det nuvarande systemet utifrån kris- och krigsberedskapssynpunkt, den är mycket enkelt att konstatera. Att konsekvenserna av en totalförsvarstanke bör sluta med att man tittar på själförsörjningsgraden och hur man ökar den, det är också en rimlig tanke, säger Peter Hultqvist.

Försvarsministern slår fast att ”livsmedelsförsörjningen i kris och krig måste på något sätt hanteras”, men är försiktig med att ge några raka besked om hur han, eller hans regering, tycker att det ska göras. Han hänvisar bakåt till Försvarsberedningens rapport från december förra året, där bland annat behovet av nya beredskapslager för livsmedel och insatsmedel lyftes, och framåt mot nästa försvarspolitiska överenskommelse som ska sätta ut riktningen för perioden 2020 till 2025. Försvarspolitik är av hävd ett område där bred, partiöverskridande och långsiktig enighet är målet.

Så Peter Hultqvist undviker att peka med hela handen. Det är också en budgetfråga.

– När man ska utforma ett nytt totalförsvar, och utifrån den position vi började i, med den civila beredskapen långt nedrustad, då är det naturligtvis så att man måste söka sig fram till lösningar, och i varje del är det så att det kostar en del med pengar. Ska vi öka självförsörjningsgraden, ska vi ha beredskapslagring och så vidare så har ju det en koppling också till ekonomiska förhållanden. Därför går det i dagsläget mer att tala om allmänna inriktningar och belysa problemen, och sedan får man jobba vidare med det konkreta innehållet allt efterhand. Men det är ju inte svårt att konstatera att vi har en skörhet i dag i själva livsmedelsförsörjningen, vi har en självförsörjningsgrad som ur totalförsvarssynpunkt bör öka, sedan hur man ska nå det här, det är sådant som vi får jobba med framöver och titta på.

Nya beredskapslager, för livsmedel eller drivmedel och mineralgödsel, verkar dock inte vara någon självklar lösning för försvarsministern. Det Sverige som hade sådana har förändrats, och det är inte säkert att en gammal lösning är den bästa för dagens samhälle, menar han.

– Den civila beredskapssidan måste anpassas till det samhälle vi lever i i dag. Och då kan det vara så att när saker och ting så småningom ska genomföras så kanske man hittar andra metoder för genomförandet än man hade i en tidigare organisation.

Har du några tankar om vilka andra metoder det skulle kunna vara?

– Det är en fråga om var balansen går mellan det privatas och det offentligas ansvar, och hur det ser ut när man i så fall sluter olika typer av avtal. Vi har börjat titta på hur man definierar krigsviktiga företag på departementet.

Under sin uppväxt mötte Peter Hultqvist lantbruk genom sin finska släkt där det fanns mjölkproducenter och renskötare. Finland har valt en annan civilförsvarsväg än Sverige, och har behållit sina beredskapslager. Om det var ett klokt beslut vill försvarsministern inte säga.

– Vill man studera erfarenheter och metoder där när vi nu ska igång med vår process så kan man ju ta del utav det, säger försvarsminister och skrattar, väl medveten om att hans ordval är försiktigt på gränsen till intetsägande.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sverige-behover-hoja-sin-forsorjningsberedskap/">Sverige behöver höja sin försörjningsberedskap</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/finland-redo-vid-kris/">Finland redo vid kris</a>

Peter Hultqvist (S) ser en direkt länk mellan Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel och Sveriges krisberedskap. Men han är inte säker på att återuppbyggda beredskapslager är rätt väg framåt.

Peter Hultqvist (S): Med den civila beredskapen långt nedrustad måste man söka lösningar.