Börge Nilsson

Den enda studie som finns om "tjänstemannaaktivism" är tio år gammal – och den handlade inte om jord- och skogsbruk.

Det enda vetenskapliga belägget för tjänstemannaaktivism i Sverige är en enkät som forskarna Jan Olsson och Erik Hysing, båda vid Örebro universitet, gjorde 2009.

Som ATL tidigare har rapporterat klassades där <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/skarpta-straff-att-vanta-for-skrivbordsaktivister/">81 av 701 kommunala miljötjänstemän som aktivister</a>, alltså tolv procent. Kriterierna var att de kunde arbeta utan direkt politisk styrning, hade politikernas öra, ett stort personligt nätverk och en viktig roll i kommunens miljöarbete. Men det viktigaste kriteriet i artikeln, som publicerades 2011, var att de var eller hade varit medlemmar eller på annat sätt engagerade i en miljöorganisation.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/skarpta-straff-att-vanta-for-skrivbordsaktivister/">Skrivbordsaktivister kan få skärpta straff</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/inga-bevis-for-aktivism-bland-tjansteman-pa-myndigheter/">Svårt att bevisa aktivism på myndigheter</a>

I ytterligare en forskningsartikel, baserad på samma material men publicerad 2016, framgår att ändå förhållandevis få var beredda till det forskarna definierar som aktivism.

38 procent av de tillfrågade miljötjänstemännen skulle gå till medierna om andra tjänstemän förstörde värdefulla naturområden och inga andra påtryckningar hjälpte. 33 procent skulle sluta om kommunens förda politik stred mot deras egna åsikter.

Studien används ibland som belägg för att samma slags aktivister även finns på statliga myndigheter som hanterar bönder och skogsägare. Men någon sådan slutsats vill forskarna inte dra, säger Jan Olsson som är professor i statskunskap i Örebro.

– Jag kan ingenting om omfattningen där och vill inte spekulera om det. Den studie vi gjorde gick till miljötjänstemän i kommunerna, säger han.

Offentliga tjänstemän arbetar ibland enligt ramlagar där det finns utrymme för tolkning, varför det kan vara svårt att avgöra exakt vad som är rätt eller fel. Annan lagstiftning kan vara strikt detaljerad, som det statliga jordbrukarstödet.

Beslut kan dock alltid bli granskade och kontrollerade.

– Om man ska agera aktivistiskt får man nog göra det väldigt sparsmakat och smidigt. Annars får man svårt att fullgöra sitt arbete och då blir man inte långvarig, säger Jan Olsson.

Tolv procent av kommunernas miljötjänstemän klassades som tjänstemannaaktivister av två forskare i Örebro. Men studien, som är tio år gammal, gällde inte jord- och skogsbruk och gränsen för att räknas som aktivist var låg.