Birgitta Sennerdal

large_rorvik4.jpg

medium_rorvik4.jpg

small_rorvik4.jpg

thumbnail_rorvik4.jpg

rorvik4.jpg

<p>När Kungliga vetenskapsakademin under två dagar höll ett webbinarium med skogen och klimatet i fokus blev det tydligt hur komplicerad frågan är. Talarna var många, slutsatserna ännu fler och en viss förvirring hos åhöraren kan uppstå. Ibland går inte bara åsikterna utan också forskningsresultaten isär.</p>

<p>Giuliana Zanchi som är forskare vid Lunds universitet sammanfattade en tänkbar strategi:</p><p>– Med tanke på den osäkra framtid vi har, vill vi lägga alla ägg i samma kort? Jag vill diversifiera. Genom att ha flera skogsskötselmetoder kommer vi att ha ett mer motståndskraftigt landskap.</p><h2>Hyggesfritt ger en hög andel timmer</h2><p>Timo Pukkala som är forskare vid Östra Finlands universitet tillhör dem som vill föra fram fördelarna med ett hyggesfritt skogsbruk.</p><p>– Den här skogen producerar bra kvalitetstimmer, sade han och visade upp en bild från sin egen skog, som han brukar med hyggesfria metoder.</p><p>Vid hyggesfritt skogsbruk avverkas träden när de är grövre. Det ger en hög andel timmer, vilket i sin tur ger skogsbrukaren högre inkomster.</p><p>Ett hyggesfritt skogsbruk innebär också att skogen under hela omloppstiden tillhandahåller ekosystemtjänster.</p><h2>Trakthyggesbruk det vanligaste</h2><p>Det vanligaste sättet att bruka skog i Sverige och Finland är genom trakthyggesbruk. Då kalläggs marken vid en slutavverkning.</p><p>Men det är just avsaknaden av den barlagda marken som är Timo Pukkalas definition av ett hyggesfritt skogsbruk. Det behöver nödvändigtvis inte betyda en skog med träd i alla åldrar.</p><p>Timo Pukkala visade på en jämförelse mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk där han tagit med ekonomi, biologisk mångfald, friluftsliv, klimateffekter och motståndskraft. Vid en sådan jämförelse får hyggesfritt en bättre placering.</p><p>Anders Lindroth, forskare vid Lunds universitet, tyckte att Timo Pukkalas föredrag var en ögonöppnare när det gäller möjligheterna att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk.</p><p>– Vi behöver inte krångla till det och det behöver inte ta så lång tid. Vi kan bara sluta kalhugga. Det är också mycket lättare för många småskogsägare, sa han.</p><h2>Vi behöver ett aktivt skogsbruk</h2><p>Rolf Björheden som är forskare vid Skogforsk tycker att olika former av hyggesfritt skogsbruk är intressanta alternativ och att kanske 5–15 procent av den brukade skogen kan vara lämplig för dessa metoder. Däremot tycker han inte att skötselmetoden kan motiveras i barrskogar utifrån en klimataspekt. Då finns det andra saker som är viktigare, enligt Rolf Björheden.</p><p>– Biomassan måste används mer effektivt.</p><p>Substitutionseffekten när trä används i stället för mer energikrävande material är svår att beräkna, men helt klart är att mycket av skogsråvaran inte används helt optimalt, enligt Rolf Björheden.</p><p>– Ett aktivt skogsbruk behövs för klimatet. Men man ska också komma ihåg att skogsbruk i barrskogar inte kan rädda det globala klimatet, kanske kan det ge ett bidrag till lösningen, sade han.</p>

<h3>Fakta: Så används den avverkade skogen i Sverige</h3><p>• 50 procent energi<br>• 20 procent träprodukter<br>• 30 procent papper<br>Substitutionsnytta uppstår om biomassan ersätter material eller bränslen baserade på fossila råvaror, exempelvis cement eller stål. Men substitutionsnyttan är komplex att beräkna. Man måste bland annat ta hänsyn till vilket utsläpp träprodukterna kan orsaka i ett senare skede, exempelvis om de eldas upp vid energiutvinning.<br><i>Källa: Klimatforskaren Markku Rummukainen, Lunds universitet&nbsp;</i></p>

<p>Läs mer om hyggesfritt skogsbruk här:</p><p><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/professorn-vaga-ta-betalt-for-hyggesfritt/">Professorn om hyggesfritt: ”Våga ta betalt”</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/skog/nu-ska-hyggesfritt-definieras/">Nu ska hyggesfritt definieras</a></p>

<p>Trakthyggesbruk eller hyggesfritt skogsbruk. Åsikterna går isär kring vad som är bästa skogsskötselmetoden. Men de flesta forskare är överens om att det är bra med riskspridning i ett förändrat klimat.</p>

Bäst att sprida riskerna i ett förändrat klimat.