Fredrik Loberg

Varmare temperaturer och mindre nederbörd orsakar sjunkande vattennivåer, vilket medför stora problem för lantbruken. Kenneth M Persson, som är professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet och forskningschef för elva skånska kommuners gemensamma bolag Sydvatten, tror att situationen går att lösa.

– Investeringsbehovet är stort men inte bara när det gäller de kommunala ledningsnäten. Lantbruken behöver också pengar för att underhålla dräneringssystemen, som ofta är eftersatta, säger han.

– Första steget är att vi börjar prata om vilka finansieringsmöjligheter som finns.

Vattenresurser är inte oändliga och det är dags att börja ta mer betalt av användarna, anser Kenneth M Persson. Han föreslår att en ny skatt, som utgår från den tjänst som vatten ger i form av törstsläckning, rening eller bevattning, införs. Detta skulle förhoppningsvis kunna resultera i ökad prismedvetenhet, minskat vattenslöseri och en större acceptans hos allmänheten för högre livsmedelspriser, menar han.

– När bönderna får mer betalt för sin produktion kan intäkterna användas till dräneringsrör och att bygga dammar, säger Kenneth M Persson.

Efter extremtorkan sommaren 2018 utredde Kenneth Persson den framtida vattenförsörjningen i ett klimatförändrat Sverige. I ett avsnitt om lantbrukens situation poängteras behovet av översyn kring val av grödor.

Enligt utredningen måste täckdikningen i Sverige öka från 10 000 till 30 000 hektar om målen för framtida livsmedelsförsörjning ska klaras.

”Kommuner och markägare kan tillsammans optimera kombinationen fördröjningsmagasin, våtmarker, förbättrad grundvattenbildning och bevattningsdammar längs vattendragen”, står det också i utredningen.

– Alla behöver samexistera och dessutom hitta en idé för hur ekonomin ska fungera, säger Kenneth M Persson.

– Mörbylånga genomförde en förbättring, med investeringen i ett nytt vattenverk som med avancerad teknik återanvänder vatten från kycklingslakteriet och Kalmarsund. Det visar att om olika aktörer samverkar kan man hitta lösningar.

<h3>Råd från forskaren för att klara torkan</h3>Anlägg bevattnings­dammar. Bygg invallningar ”som leder till att vattnet stannar kvar längre tid på markytan och mer grundvatten bildas”.Fyll på grundvattnet, genom att ”sila nederbördsvatten genom grusbäddar för att därigenom öka nybildningen av grundvatten”. Källa: Lunds Universitet

Starkare samarbete, skatt på vattenanvändning och högre priser på livsmedel – det kan rädda livsmedelsproduktionen i Sveriges mest torkutsatta delar, enligt professor Kenneth M Persson vid Lunds universitet.

Så ska livsmedelsproduktionen i torkutsatta landsdelar räddas.

Forskare: Stort behov av investeringar mot torka

Växtodling

Livsmedelsproduktionen i Sveriges mest torkutsatta delar ska räddas genom samarbete, skatt på vattenanvändning och högre matpriser.