Mikael Marklund

Kommunernas hantering av byggplaner på jordbruksmark får Anders Larsson att se rött. Han jobbar som forskare och lärare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och ledning på SLU i Alnarp, med huvudfokus på sammankopplingen mellan stad och landsbygd.

I ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige de sämsta i klassen, anser han:

– Vi har absolut mest asfalt per person i detta glesbefolkade land. Att bygga på jordbruksmark är totalt onödigt.

Anledningen till att åkrar ändå förvandlas till bostads- och industrimark beror bland annat på kortsiktigt agerande politiker, menar han.

– Det redan svaga lagskydd som finns för jordbruksmark är det ändå ingen som följer.

<h3>”Kartelliknande förhållanden”</h3>

Frågan borde lyftas från kommunalpolitiken, tycker Anders Larsson:

– Det kommunala planmonopolet fungerar inte, frågan är så pass viktig och av ett sådant allmänintresse att den bör höjas till nästa nivå.

– Sedan är det också ett problem att många tjänstemän inte fått tillräcklig vägledning.

Men även byggbolagen har ett finger med i spelet, menar han.

– De vill givetvis ha så stora projekt som möjligt och bygga där det är så enkelt som möjligt.

En bristande konkurrens på byggmarknaden påverkar också.

– I Tyskland ser det annorlunda ut. Där har de tio största byggbolagen bara en mindre del av den totala byggmarknaden. Här har de tio största nästan hela marknaden, vilket skapar nästan kartelliknande förhållanden.

När ett fåtal företag inte dominerar marknaden ger det andra möjligheter, menar Anders Larsson, och lyfter fram den tyska staden Stuttgart som exempel.

– Den är till ytan inte större än Västerås. Men det bor fyra gånger så många människor där. Så det går att planera och bygga annorlunda.

– Där bygger man städer. Här är det mer förorter.

En annan faktor är de förhållandevis låga priserna på åkermark i Sverige. Och att äldre jordbrukare som inte har någon som vill ta över verksamheten kan frestas att sälja fastigheten till högstbjudande. Vilket kan vara något av de större byggbolagen.

– Det är ett problem att folk på jordbrukssidan ibland i för hög grad tänker på att vinstmaximera.

Vad händer om allt mer åkermark fortsätter att bebyggas?

– Så länge vi är ett rikt land: ingenting. Då har vi råd och möjlighet att köpa mat på andra marknader. Men när det blir en större kris och vi blir mer utlämnade till oss själva, då blir det problem.

– Det är därför frågan är så viktig. Skyddsnivån på åkermark måste höjas. Politikerna har pratat i 20 år om att jordbruksmarken borde vara ett riksintresse. Nu är det dags att inte bara säga något, utan göra något, säger Anders Larsson.

<div class="infogram-embed" data-id="4fcbd42b-1490-455f-9e21-287e624b8fc0" data-type="interactive" data-title="Åkermark ställs mot bostäder"></div><script>!function(e,t,s,i){var n="InfogramEmbeds",o=e.getElementsByTagName("script")[0],d=/^http:/.test(e.location)?"http:":"https:";if(/^\/{2}/.test(i)&&(i=d+i),window[n]&&window[n].initialized)window[n].process&&window[n].process();else if(!e.getElementById(s)){var r=e.createElement("script");r.async=1,r.id=s,r.src=i,o.parentNode.insertBefore(r,o)}}(document,0,"infogram-async","https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");</script>

Sverige har Europas svagaste lagar när det gäller att skydda åkermark. Och många gånger hittas det ändå kryphål. Det menar Anders Larsson, lektor på SLU.

”De största byggbolagen äger nästan hela marknaden, vilket skapar nästan kartelliknande förhållanden.”