Börge Nilsson

Bo Stenberg, forskningsledare för precisionsodling vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Som forskningsledare för precisionsodling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har Bo Stenberg följt utvecklingen sedan millennieskiftet.

Han är inte särskilt imponerad av <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/ny-rapport-avslojar-okanda-risker-inom-jordbruket/">larmrapporten från amerikanska Homeland Security</a>.

– De beskriver precisionsodling som en egen organism som nästlar sig in i jordbruket, och påstår att innan den fanns så var jordbruket i hög grad mekaniskt. Så är det ju inte. Digitaliseringen av lantbruket sträcker sig långt utanför precisionsodlingen, säger han.

Det finns webbaserade gratistjänster för anpassad gödsling som baseras på satelliter och markdata, och de har haft drygt 30 000 unika besökare i år. Arkivbild.

<h3>Pekar på digitaliseringens fördelar</h3>

Han sitter med i en internationell forskargrupp där han och ett fyrtiotal kollegor ska definiera vad precisionsjordbruk är.

Många föredrar en skrivning som betonar digitalisering och teknologi. Själv vill han hellre ha geografi, geologi och biologi som drivkrafter i definitionen.

– Det är så lätt att hamna i sårbarhetsdiskussioner, men jag tycker amerikanerna missar målet. Den sårbarhet de beskriver gäller i så fall hela vårt moderna samhälle.

Bo Stenberg tycker att fler bönder borde öppna för precisionsodling och vill peka på dess fördelar.

Om du på vissa delar av ett fält får en skörd på några ton per hektar och på andra det dubbla, behöver gödselgivan variera kraftigt för att marken ska utnyttjas rätt och odlingen bli hållbar.

<h3>Pekar på orimligt ”resursslöseri”</h3>

– Du kan inte gödsla efter de delar som har högst behov för då kommer det att läcka kväve något förfärligt på de delar som bara behöver några kilo. Det är inte rimligt att fortsätta med det resursslöseri det innebär att inte anpassa insatser efter behov, säger Bo Stenberg.

”Lantbrukaren måste fortfarande vara lantbrukare och kunna ha sista ordet”, säger Bo Stenberg på SLU som föredrar transparenta system.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/tankbara-hot-mot-lantbruket-enligt-homeland-security/">Åtta tänkbara hot mot lantbruket</a>

Ett problem för bonden är att hen inte vet vad som händer med den data som samlas in av maskintillverkarna från den egna marken.

– Vi vet inte hur tillverkarna använder informationen och det verkar vara oklart vem som äger den.

Men Bo Stenberg tycker inte att tekniken ska ta över allt för stor del av beslutsfattandet.

– De system man använder ska vara så pass transparenta att man kan göra en rimlighetsbedömning. Mer avancerat ska det inte vara. Lantbrukaren måste fortfarande vara lantbrukare och kunna ha sista ordet.

Det finns en rad gratistjänster som gör det möjligt att kartlägga skillnaderna i näringsupptag på sina odlingsmarker. Forskarna på SLU vet inte hur många som precisionsodlar i Sverige. Arkivbild.

<h3>Precisionsodling i Sverige</h3>Inte ens forskarna på SLU vet hur många som precisionsodlar i Sverige. Men många lantbrukare har utrustningen. Nästan alla nya såmaskiner kan variera utsädesmängden, tröskor har skördekartering som kan aktiveras och en modern gödselspridare kan variera gödselgivan. Det finns också webbaserade gratistjänster för anpassad gödsling som baseras på satelliter och markdata, och de har haft drygt 30 000 unika besökare i år.

Att peka ut precisionsodling som en särskilt sårbar måltavla för IT-attacker är fel. Sårbarheten finns i hela samhället, anser docent Bo Stenberg på SLU i Skara.– Det är viktigt att även se möjligheterna och inte bara fokusera på riskerna.

Kritisk mot rapport om hot med precisionsodling: ”Sårbarheten gäller i så fall hela vårt moderna samhälle”.

Forskare vill lyfta fördelar: ”Viktigt att se möjligheter”

Lantbruk

Docent Bo Stenberg på SLU i Skara kritisk mot rapport om hot med precisionsodling.