Torbjörn Esping

– Det ligger nog inte så långt bort i framtiden, säger skogsforskaren Fulvio di Fulvio, som forskar på ekosystemtjänster vid det österrikiska institutet IIASA.

De stora barrdominerade skogarna på norra halvklotet bidrar med många nyttor. Det är förstås virke till skogsprodukter och energi, men också många sociala och miljömässiga nyttor. Men ett ökat behov av biomassa, större befolkning och klimatförändringar hotar de kalla skogarnas förmåga att producera olika nyttor.

Nya metoder att bruka skogen kan behövas, metoder som värnar om flera nyttor samtidigt och som inte fokuserar på virkesproduktion, enligt många av världens skogsforskare, och ett slags kontinuitetsskogsbruk är idealet.

– Vi har andra angelägenheter än produktion nu för tiden, vi måste mildra klimatförändringarna. Och vi har stora behov att klara kraven på biodiversitet. Så det är relevant att införa alternativ skogsskötsel som har andra mål än produktion, säger Fulvio di Fulvio.

Han konstaterar att det redan finns ett pris på koldioxid på marknaden, och att företag har ett ökat intresse av att kompensera för sina utsläpp. Då är steget inte så långt till att betala skogsägare för att binda koldioxid i träden.

I sina modeller har Fulvio di Fulvio laborerat med ett stöd upp till 200 dollar per hektar och år. Stödet skulle kompensera skogsägare för uteblivna virkesintäkter.

– Det skulle uppmuntra skogsägaren att förändra sitt skogsbruk från dagens skötsel, som syftar mot virkesproduktion, mot andra ekosystemtjänster.

Även ett relativt litet stöd, på cirka 50 dollar per hektar och år, skulle verkligen ge effekt, menar han.

Skogen som sköts med inriktning på annat än virkesproduktion kommer enligt Fulvio di Fulvio att vara åtta miljoner hektar i EU år 2100 utan stöd. Med stöd växer den arealen till 70 miljoner hektar. I Sverige skulle mer än hälften av den produktiva skogen – upp till 14 miljoner hektar – kunna brukas multifunktionellt.

Enligt Fulvio di Fulvio skulle det kunna vara positiv även för landsbygden.

– Om man beaktar ekonomin och arbetstillfällena på landsbygden kan en annan skogsskötsel än för produktion även skapa fler jobb, säger han.

Men förändringen skulle innebära att virkesfångsten blir mindre. Och det blir mer lövvirke och mindre barrvirke på marknaden. Virket dessutom kan bli rejält dyrare.

– Det stora problemet blir för industrin att anpassa sig, säger Fulvio di Fulvio.

Skogsägare kan komma att få betalt för att sluta fokusera på virkesproduktion och i stället sköta skogen så att den bland annat minskar klimatförändringarna.

Då kan de i stället sköta skogen så att den minskar klimatförändringarna.

Forskare: Ge skogsägare betalt för att minska virkesproduktionen

Företagande

Tanken är att de då i stället kan sköta skogen så att den bland annat minskar klimatförändringarna. Skogsforskaren Fulvio di Fulvio, vid det österrikiska institutet IIASA, tror att idén snart kommer att genomföras.