Ylva Andersson

Kevin Morel är forskare på INRAE, Frankrikes nationella forskningsinstitut för jordbruk, miljö och livsmedel och har ägnat sin tid som doktorand åt att studera lönsamheten för småskalig trädgårdsodling.

I ett projekt som pågått i fem år har han följt tjugo franska gårdar och samlat in data kring investeringar, odlingsmetoder, försäljning och resultat.

– För fem år sedan, när de här odlarna gick på lantbruksskolor, var den officiella hållningen att man måste ha minst 1,5 hektar för att kunna leva på sin verksamhet. Traktorn sågs som en nödvändighet och den som ville diversifiera produktionen råddes att odla max trettio olika grödor, berättar Kevin Morel.

Kevin Morel, forskare på INRAE, Frankrikes nationella forskningsinstitut för jordbruk, miljö och livsmedel.

Men odlarna i hans studie accepterade inte de råden.

– De tänkte utanför boxen, även jämfört med konventionell ekologisk grönsaksodling. Rådgivarna och lärarna på jordbruksutbildningarna var väldigt skeptiska. Man trodde att en eller annan kanske skulle kunna leva på det, men inte det stora flertalet, säger Kevin Morel och fortsätter:

– Men om du jämför inkomstnivån för den här gruppen med den generella inkomstnivån för andra lantbruk är den varken bättre eller sämre. Jordbruk är alltid tufft.

Fördelen med en mindre grönsaksodling är att den inte kräver så stora investeringar. I många fall är det också den enda möjligheten för någon som saknar lantbruksbakgrund att närma sig lantbruket, menar Kevin Morel.

Ett mål med hans forskning har varit att ge nya odlare information om hur mycket areal och arbetstid som krävs för att få verksamheten att gå ihop. Men också att ge de odlare som valt det här sättet att arbeta en bekräftelse på att det går att leva av.

– Flera hade levt på sin småskaliga odling i ett tiotal år men fick fortfarande höra från andra lantbrukare att det inte var möjligt. Nu har vi visat att det går och det är ett erkännande, säger Kevin Morel.

– Vissa av de mer konventionella ekologiska gårdarna slogs också av lönsamheten för de här mindre gårdarna, vilket har fått dem att fundera kring sina egna strategier.

Numera finns det också en annan struktur för den som vill komma i gång med småskalig odling. Ett nytt nationellt utvecklingsprojekt har precis startat, ett samarbete mellan rådgivningsföretag, offentliga aktörer, forskare och lärare med fokus på småskalig odling. Inom ramen för projektet kommer man under tre års tid att jobba med att ta fram information och verktyg för gårdar som är mindre än 1,8 hektar per heltidstjänst.

<h3>Har följt tjugo gårdar</h3>Kevin Morel har studerat lönsamheten i småskalig odling genom ett stort antal körningar i en modell som bygger på data från ett tiotal gårdar i Frankrike. Målet med modellen har dels varit att bedöma lönsamheten, dels att skapa ett diskussionsunderlag för olika strategiska val vad gäller investeringar, odlingsmetoder och försäljningsstrategier. I modellen definieras lönsamheten enligt odlarnas egna kriterier. Detta landade i tre inkomstnivåer som kombinerades med tre olika stora arbetsinsatser.Med en nettoinkomst på 1 000 euro per månad (vilket motsvarar minimilönen i Frankrike) och 40 timmars genomsnittlig arbetsvecka, visade sig 70 procent av gårdarna i modellen vara lönsamma. Det är förvisso en låg inkomst, men körningarna i modellen är inte optimerade utan bygger på slumpvisa kombinationer av grödfördelning, försäljningspris per gröda, investeringsnivå med mera. Resultatet bygger dessutom på data från relativt nystartade gårdar, 2-9 år, med en odlad areal på drygt 0,1 till 0,8 hektar.Av de tjugo gårdarna som Kevin Morel har följt är det bara två som lagt ner under de fem år som forskningen pågått. Gårdarna är nu mellan 8 och 12 år gamla.

En rörelse av småskaliga trädgårdsodlare har vuxit fram det senaste decenniet, både i Sverige och i andra delar världen. Nu visar forskning från Frankrike att det går att få lönsamhet även i mindre verksamheter.

Fransk forskningsstudie slår ner på allmän sanning i branschen.