Malin Eborn

Enligt IPCC-rapporten äts en tredjedel av maten som produceras aldrig upp vilket skapar helt onödiga koldioxidutsläpp.

På torsdagen släppte FN:s klimatpanel, IPCC, en ny rapport där markanvändningen och klimatförändringarna är i fokus. En slutsats var att jordbruk, skogsbruk och annan typ av markanvändning står för 23 procent av utsläppen av växthusgaser som människan orsakar.

Samtidigt kan naturliga processer ta upp koldioxid som motsvarar en tredjedel av utsläppen från fossila bränslen och industri. Att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader går bara genom att reducera utsläppen från alla sektorer inklusive markanvändning och livsmedelproduktion, var ytterligare en slutsats.

– Egentligen var det inte så mycket ny kunskap men det är nytt att IPCC lyfter fram markanvändningsfrågan och komplexiteten i kosthållning och produktionssystem av mat, kommenterar Thomas Kätterer, professor på Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Vi har ett globalt ansvar att åtminstone producera maten vi själva äter i Sverige, säger Thomas Kätterer, professor på Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lrf-om-klimatrapporten-visar-vilken-stor-betydelse-var-naring-har/">LRF: Vår näring har stor betydelse</a>

Över hundra experter från 52 länder i världen har jobbat med rapporten under två år och slutligen enats om hur man kan sammanfatta kunskapsläget på området. Den avskogning, utarmning av jordar och ökenspridning som pågår globalt är kritiska faktorer som påskyndar klimatförändringen. När mark degraderas och blir mindre produktiv, minskar markens förmåga att ta upp koldioxid. Klimatförändringar leder i sin tur till att mer mark degraderas genom exempelvis torka och kraftiga skyfall.

Mycket av det här är generellt inte problem i Sverige. Jordbruksmarken är i bra skick, här odlas mycket vall och kolförrådet i marken ökar generellt, påpekar Elin Röös, forskare på institutionen för Lantbrukets teknik och system på Sveriges Lantbruksuniversitet, som också tagit del av IPCC-rapporten.

Mycket av problemen som tas upp i IPCC-rapporten är generellt inte problem i Sverige. Jordbruksmarken är i bra skick, här odlas mycket vall och kolförrådet i marken ökar generellt, påpekar Elin Röös, forskare på institutionen för Lantbrukets teknik och system, Sveriges Lantbruksuniversitet.

– På konsumtionssidan ligger vi sämre till. Vi är ett så rikt land, och har en kost som är resurskrävande med hög andel animalier i kombination med att vi slänger mycket mat, säger hon.

Enligt IPCC-rapporten äts en tredjedel av maten som produceras aldrig upp. Matsvinnet skapar helt onödiga koldioxidutsläpp och måste minska. I rapporten lyftes också möjligheten att begränsa klimatförändringarna genom att gå över till en mer växtbaserad kost, bestående av spannmål, baljväxter, frukt, grönsaker och animaliebaserade livsmedel som produceras hållbart med låga växthusutsläpp.

– Jag ser inte någon motsättning i att öka animalieproduktionen i Sverige samtidigt som den enskilda ser till att äta mindre kött, Thomas Kätterer.

Sverige har bra förutsättningar för mjölk- och köttproduktion med mycket mark i norra Sverige och skogs- och mellanbygder där vall på många ställen är det enda sättet att hålla landskapet öppet. Dessutom behövs mer betande djur för att bevara den biologiska mångfalden i naturbetesmarker vilket också är viktigt enligt IPCC-rapporten. Hälften av det nötköttet som konsumeras i Sverige är importerat. Eftersom Sverige har goda förutsättningar för att producera livsmedel på ett klimatsmart sätt borde mer livsmedel produceras här tycker forskare Thomas Kätterer.

– Vi har ett globalt ansvar att åtminstone producera maten vi själva äter i Sverige, säger Thomas Kätterer.

Genom att producera mer livsmedel i Sverige minskar risken för avskogning i andra delar av världen, menar han. Men då måste också lönsamheten i svenskt lantbruk öka, så att lantbrukare har möjlighet att investera i ny teknik och exempelvis underhålla sina marker genom täckdikning.

– Vinsten i livsmedelskedjan hamnar i stora företag istället för på lantbruk och investeringsutrymmet på gårdsnivå har krympt, säger han.

Elin Röös håller med om att vi bör producera maten vi själva äter och mer där till.

– Däremot måste vi fundera mycket mer kring resonemanget att vi ska producera mer kött här än vad vi själva äter, säger hon.

De fattiga regionerna i världen som behöver mer kött har inte råd med dyrt svenskt kött. Därför är det bättre att de får bygga upp sin egen produktion på ett hållbart sätt, menar hon.

– Rika världsmedborgare som eventuellt skulle ha råd att köpa det svenska köttet äter troligtvis redan tillräckligt. Detta är något som ekonomerna bör fundera vidare på, säger hon.

Hon påpekar att det är viktigt att de idisslande djur som finns i Sverige måste komma ut och göra nytta för den biologiska mångfalden.

– När det gäller kycklingkött och griskött är dessa mer klimatbelastande än att äta vegetabilier direkt, säger hon.

Men hur stora förändringar som krävs i jordbruket beror också på snabbt andra sektorer får ner koldioxidutsläppen.

– Ju mer vi släpper ut de närmaste tio åren ju mer har vi att ta hand. Då behövs mer mark till skog för att suga upp koldioxiden, säger hon.

IPCC:s nya klimatrapport visar på vikten att öka självförsörjningsgraden i Sverige, menar Thomas Kätterer, professor på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Svenska konsumenter, inte producenter, orsakar störst klimatproblem.

Konsumenterna störst klimatbovar

Lantbruk

IPCC:s nya klimatrapport visar på vikten att öka självförsörjningsgraden i Sverige, menar Thomas Kätterer, professor på Sveriges Lantbruksuniversitet.