Tove Nilsson

Forskarna ska i uppföljningsstudier bland annat studera hur denitrifikation påverkas av mängden bevuxen mark, mångfalden i växtföljden, olikheter mellan grödorna samt odlingsåtgärder och effekter av insatsmedel. Arkivbild.

Ett europeiskt forskarlag har studerat hur antalet grödor i växtföljden har påverkat skörd, jordens mångfald av mikrober och multifunktionalitet. Det senare är ett mått på vad marken kan leverera till miljö och odling, till exempel att den kan omsätta näring, hålla vatten, filtrera vatten och binda kol.

<a href="https://www.nature.com/articles/s43016-020-00210-8">Studien omfattade 155 konventionella spannmålsodlingar</a> i Sverige, Frankrike, Schweiz, Tyskland och Spanien. Växtföljderna innehöll både huvudgrödor och täck- och mellangrödor.

– Vår hypotes var att ju mer mångfald man har i växtföljden desto mer biologisk aktivitet får man. Men när vi tittade på datan såg vi att mångfalden i växtföljden hade ganska marginell effekt på vad som hände under marken. Det var bara i väldigt monotona system, med väldigt låg mångfald, det hade en effekt om man ökade mångfalden i växtföljden, säger rapportförfattaren Sara Hallin, professor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

Studien visade att förbättringen klingade av efter tre växtarter i växtföljden.

– Ökade man mer så blev det bara marginella effekter av det.

Samma tendens gällde för skördenivåerna.

Forskarna riktade då sin uppmärksamhet mot hur länge marken hade varit bevuxen de senaste tio åren.

– Då såg vi ett tydligt samband. Ju längre marken hade varit bevuxen desto mer positiv effekt fick det på markens olika funktioner och på biologisk diversitet – men också på skörden, säger Sara Hallin.

Av mikroorganismerna var det framför allt en mångfald av bakterier som hade ett positivt samband med både skörd och markens multifunktionalitet.

Studien visade samtidigt att en hög multifunktionalitet hos jorden inte i sig bidrar till högre skördar. Hur det hänger ihop kräver mer forskning, enligt Sara Hallin.

– Man behöver titta på exakt vilka funktioner som är gynnade och eventuellt missgynnade och vad de har för kopplingar till skörd. Om man till exempel skulle gynna processer som leder till näringsförluster genom att mycket kväve avgår i luften eller försvinner ut med vattnet – då är det negativt för växten.

Forskarna ska i uppföljningsstudier bland annat studera hur denitrifikation påverkas av mängden bevuxen mark, mångfalden i växtföljden, olikheter mellan grödorna samt odlingsåtgärder och effekter av insatsmedel.

Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.nature.com/articles/s43016-020-00210-8">“Crop cover is more important than rotational diversity for soil multifunctionality and cereal yields in European cropping systems”</a> har publicerats i Nature Food.

Mark som är bevuxen en större del av året kan ge ökade skördar medan fler grödor i växtföljden har begränsad påverkan. Det visar ny forskning.

”Ju längre marken hade varit bevuxen desto mer positiv effekt fick det”.

Forskare: Bevuxen mark hela året ökar skörden

Växtodling

”Ju längre marken hade varit bevuxen desto mer positiv effekt fick det på markens olika funktioner och på biologisk diversitet – men också på skörden”, säger Sara Hallin.