Cecilia Persson

Talltoppar och granskott som sprejas för att smaka illa – det tycks bli ett allt vanligare recept för att minska betesskadorna i skogen.

Virkesköparen Jonny Carlsson vid Sveaskog i Örebro har femton års erfarenhet av viltbehandling. I Örebro län behandlar bolaget numera föryngringar med såväl löv som gran och tall beroende på vilttrycket.

Särskilt nu på höstarna när gräs och örter vissnar är det viktigt att vara förberedd och viltbehandla, enligt Jonny Carlsson, virkesköpare på Sveaskog.

Det är också allt fler privata skogsägare som gör samma sak i området, oftast för att skydda tall.

– Intresset har ökat i och med att det finns ett hjälpmedel som fungerar. Alternativet har ju varit att hägna in nyplanteringar, men det kostar väldigt mycket mer, säger Jonny Carlsson.

Det finns en handfull godkända preparat på marknaden och de återförsäljare som ATL har talat med vittnar om ökad försäljning.

– Särskilt i år ser vi en stor ökning, men det har stigit i flera år. Det beror nog delvis på att fler sätter tall igen. Men också gran behandlas mer eftersom problemen med rådjur ökar, säger Agneta Färlin vid Organox AB, som producerar viltbehandlingsmedlet Trico.

Skogsägare frågar allt oftare Tomas Andersson, viltexpert på Södra, om de behöver viltbehandla. Det gör honom bekymrad.

– Är det enda möjligheten där det är som värst med vilt så säger jag: Okej, då kan vi spruta i några år. Men långsiktigt kan vi inte göra detta. Vi måste komma till ett skogsbruk och en balans mellan foder och vilt utan att viltbehandla.

Tomas Andersson är viltexpert på Södra och får ofta frågor om viltbehandling. Är det enda alternativet för att få fram en skog rekommenderar han åtgärden, men oroas över utvecklingen.

Priset för behandlingen per planta varierar från 18 öre till mer än det dubbla beroende på preparat.

Många köper in tjänsten i samband med plantering, men åtgärden behöver upprepas i några år.

För den enskilda skogsägaren är det sällan värt kostnaderna, anser Tomas Andersson.

– Ska man räkna ekonomi på det, med de kostnaderna det blir, så har du tagit så mycket av slutintäkten genom att viltbehandla att det oftast inte är värt det.

– Man kan likna det vid en försäkring. Den är lönsam först när det händer en olycka. Det här är ju lönsamt eftersom du inte får det betat lika mycket. Helt plötsligt kan allt vara förstört annars.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/skog/viltbehandling-av-tall-far-effekt-pa-eriksbergs-gard/">Han viltbehandlar för att rädda sin ungskog</a>

<h3>Långt till målet om andelen oskadad tall</h3>Oskadad tall är tallstammar som varken har en viltskada från det senaste året eller en viltskada från tidigare år. Andelen tallar utan vilt­skador var 60 procent för 2020 och medelvärdet för de tre senaste inventeringarna är 57 procent.Andelen oskadade tallar är därmed i intervallet 50–70 procent, vilket innebär en svår skadenivå, enligt Skogsstyrelsen. &#x85;Källa: Äbin (Älgbetesinventeringen) 2020, Skogsstyrelsen.<h3>När betar viltet? </h3>2020 nådde andelen årsskador på tall upp till 11,8 procent av de inventerade skogarna.3,9 procent av träden skadades under förra sommaren och 7,2 procent under senaste vintern. 0,7 procent av tallarna skadades av vilt både förra sommaren och sedan igen under senaste vintern. Källa: Äbin (Älgbetesinventeringen) 2020, Skogsstyrelsen.

Intresset för viltbehandling av ungskog ökar. Jonny Carlsson vid Sveaskog liknar det vid en sorts skogsförsäkring. Men Södras viltexpert är mer skeptisk.

Intresset för att skydda ungskog mot betning ökar. ”Inte långsiktigt”

Försäkring eller onödigt dyrt – olika syn på viltbehandling

Skog

Intresset för att skydda ungskog mot betning ökar. Södras viltexpert: ”Inte långsiktigt”