Ulf Aronsson

”Det är omöjligt att nå hållbarhet utan att ta hänsyn till de gröna näringarna” enligt professor Thomas Kätterer på SLU.

Mikael Karlsson, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen men numera forskare i klimatledarskap vid Uppsala universitet och även ledamot i Skogsstyrelsen styrelse, har flera gånger själv varit med på listan över Sveriges Hållbarhetsmäktigaste. Han har också suttit i juryn för andra listor där makthavare rankas, och anser att det alltid finns en subjektivitet i den typen av utnämningar.

”Förnybara resurser är basen i ett hållbart samhälle men i framtiden kommer flödena gå till mer avancerade produkter med högre förädlingsvärde”, tror Mikael Karlsson.

– Det handlar mycket om vilka kriterier man har och vem som är i svängen och syns i debatter, media, på seminarier och konferenser. Men man missar många som verkar i bakgrunden, statssekreterare på regeringens samordningskansli har fruktansvärt mycket makt, och man missar många praktikerna.

Samtidigt tycker Mikael Karlsson att listor är bra och skapar debatt.

– Det är bra med listor som visar makthavare men också att listorna granskas. Frågorna om vem som har makt över dagordningen i samhället diskuteras för lite, säger han.

”Brukaren avgör vad som sker i skog och mark, men branschen är inte så väl sammanhållen som exempelvis ett stort företag”, vilket gör det svårare att kommunicera de förbättringar som görs, säger Thomas Kätterer.

Thomas Kätterer, professor i ekosystemsekologi vid SLU, tycker det är märkligt att gröna näringar saknas på listan.

– Det är omöjligt att nå hållbarhet utan att ta hänsyn till de gröna näringarna, och vi behöver produkterna därifrån för att ersätta fossilt, säger han och får medhåll av Mikael Karlsson.

– Att basera samhället på förnybar produktion har varit en grundpelare sen hållbarhetsbegreppet tillkom och är lika viktigt i dag. Men anspråken ökar på de förnybara produkterna och jag tror att ett mer resurseffektivt nyttjande tvingas fram framöver och att flödena går till mer avancerade material. Det är ohållbart att överutnyttja markens produktionsförmåga och skada den biologiska mångfalden.

Vad kan de gröna näringarna göra för att deras bidrag till hållbarheten ska bli mer synligt?

– I Sverige har miljörörelsen stor makt över att sätta agendan. Fokus ligger på miljöpåverkan i brukandet, inte på vad de gröna näringarna levererar, och vi behöver vända det perspektivet. Opinionsbildarna är ofta storstadsbor, de gröna näringarna finns inte med i de nätverken och de som sätter agendan har inte så mycket jord och skog i åtanke, säger Thomas Kätterer.

Mikael Karlsson anser att det handlar om att ta plats.

– Kliva fram och både göra och synas mer i klimat- och miljösammanhang. Det gäller att erkänna utmaningar, sätta mål för vart de vill nå, och sedan leverera och visa upp de framsteg som görs.

Att gröna näringar saknas på hållbarhetslistan är märkligt, enligt forskare ATL pratat med.– Det går inte att tänka sig en hållbar utveckling utan de areella näringarna, säger Mikael Karlsson vid Uppsala universitet.

För att få genomslag i klimat- och miljösammanhang måste jord- och skogsbruket synas mer, anser Mikael Karlsson.

Forskare: Gröna näringarna måste ta mer plats

Företagande

Gröna näringar behöver synas mer i klimat- och miljösammanhang för att få genomslag, anser Mikael Karlsson.