David Gustavsson

I mitten av februari i år e-postade Arla ut ett kontrakt för påskrift till alla Arlabönder i hela Europa. Avtalet är en utveckling av en äldre version och innehåller utförligare beskrivningar om vad Arlas stadgar innebär. Men i grunden är det oförändrat. Inga nya medlemsregler har tillkommit. Kontraktet reglerar fortsatt även de mjölkvolymer som bönderna förbinder sig att leverera.

Bakgrunden är att Arlabönderna i Centraleuropa och Storbritannien är så kallade direktmedlemmar sedan början av året. Därmed omfattas de av samma regler som svenska och danska Arlabönder. Syftet är att harmonisera spelreglerna.

Tidigare var leverantörerna utanför Norden så kallade företagsmedlemmar, och därmed delägare i lokala kooperationer som i sin tur var delägare i Arla. De nordiska Arlabönderna omfattas sedan länge av reglerna för direktmedlemskap. Ändå har Arla skickat avtalet till dem för påskrift.

Detta har skapat en del förvirring och huvudbry bland svenska leverantörer. Claes Jonsson, Arlabonde och vice ordförande i Sveriges Mjölkbönder, har i trådar på Facebook försökt att räta ut frågetecknen tillsammans med andra Arlabönder.

De har kommit fram till att svenska Arlabönder troligen inte behöver skriva under avtalet som enligt Arla ska vara bolaget till handa senast den sista april.

Claes Jonsson påpekar också att det dessutom saknas en ”bilaga 3” i utskickat trots att kontraktet hänvisar till denna bilaga.

– Det är inte konstigt att Arla vill se vad de har för mjölkvolymer att röra sig med, men det är märkligt att vi ska skriva på kontraktet när det saknas en bilaga. Då vet vi ju inte vad vi samtycker till, säger han till ATL.

Han har varit i kontakt med Arlas medlemsservice och fått veta att den inte är med för att den helt enkelt inte är färdig än.

Inger-Lise Sjöström, Arlabonde och ledamot i Arlas styrelse, bekräftar att det stämmer. Det är också korrekt att svenska och danska Arlabönder inte behöver skriva på avtalet. Men det kan ändå vara en god idé, tycker hon.

– Det framgår ju ganska tydligt i kontraktet och på få sidor vad som förväntas av en som Arlabonde, även om det är samma avtal för direktmedlemskap som för 40 år sedan, säger hon till ATL.

Men varför ska man skriva på samma avtal igen?

– Kontraktet speglar stadgarna som många kanske inte tagit del av på åtskilliga år. Jag ser det som en naturlig del i en affärsrelation.

Kunde ni ha varit tydligare med att svenska och danska Arlabönder inte måste underteckna det?

– Ja, absolut, för det framgår inte. Där har vi varit otydliga, vilket vi beklagar.

Hittills har 86 procent av de svenska Arlabönderna skickat in avtalet. Och de flesta har ändå varit välinformerade, är hennes bild. Arla har gett ”noggranna beskrivningar” av kontraktet på kretsmöten och i information på webben, säger hon.

Vad gäller ”bilaga 3” ska den reglera olika så kallade splitavtal” som anger hur stora volymer varje medlem/ägare får leverera till andra mejerier än Arla. Som mest får hälften av mjölkvolymen säljas till andra aktörer.

– Det är olika volymer för varje leverantör varför det tar lite längre tid att få fram den bilagan, men den ska skickas så snart som möjligt, säger Inger-Lise Sjöström

Arla ska även skicka ut ett brev till Arlabönderna som förklarar de olika avtalen för undvika fortsatt förvirring, tillägger hon.

Ett uppdaterat medlemsavtal som skickats till alla Arlabönder har skapat förvirring. Svenska Arlamedlemmar behöver inte skriva på, men det framgår inte. Dessutom hänvisar avtalet till saknad bilaga som ännu inte är färdigskriven.– Vi beklagar att vi varit otydliga, säger Arlaledamoten, Inger-Lise Sjöström.

Ett nytt Arlaavtal skapar huvudbry hos svenska Arlabönder.