Ulf Aronsson

Att bara låta skogen stå, och inte avverka alls, innebär att bindningen av koldioxid till slut blir noll, dessutom missas substitutionseffekten, säger Johan Sonesson.

Det är forskare från SLU, Skogforsk och Linnéuniversitetet som har räknat på hur omloppstidens längd påverkar skogsbrukets kolbalans, det vill säga hur mycket kol som lagras i skogen och hur mycket virke som kan avverkas för att ersätta fossilbaserade material och energi.

Normalt avverkas skogen ganska nära den ålder då medeltillväxten är som högst. Tillväxthastighet avtar med skogens ålder, och rent ekonomiskt är det därför bäst att avverka ungefär när medeltillväxten kulminerar. Efter det minskar förräntningen, även om förrådet ökar.

Ett ökat förråd innebär visserligen att mer koldioxid binds, vilket är bra för klimatet. Men jämfört med nuvarande pris på utsläppsrätter, 75 euro per ton, blir det en dyr klimatnytta med förlängd omloppstid. Kostnaderna för kolbindningen varierar mellan 9 och 396 euro per ton om omloppstiden förlängs med mellan 10 och 30 år, visar beräkningarna. Det allra dyraste alternativet för kolbindning är att förlänga omloppstiderna för tall på bördig mark med 30 år.

Beräkningarna baseras på att det skördade virket ersätter fossilbaserade produkter och energi. Dessutom är lagringseffekten av trä i produkter inräknad, och förutsättningen är också att virket används till en mer klimatsmart mix av produkter än i dag, det vill säga mer trähus och energi och mindre papper.

Men det finns bestånd där förlängd omloppstid skulle kunna vara ett bra alternativ, nämligen svaga granmarker. Och sådana finns det 3 miljoner hektar av i Sverige.

"På de arealerna skulle förlängda omloppstider vara både klimatsmart och relativt effektivt. Det är inga dramatiska kolbindningseffekter man uppnår, men det skulle göras för ett lägre pris än dagens utsläppsrätter", konstaterar Johan Sonesson vid Skogforsk i ett pressmeddelande.

Miljöföreträdare hävdar ibland att den största klimatnyttan vore att låta skogen stå, och aldrig avverka. Men det håller inte Johan Sonesson med om.

"Om vi låter skogen stå förlorar vi hela det ekonomiska värdet som är ett nuvärde på mellan 50 000 och 200 000 kronor för den avverkningsmogna skogen i våra exempel. Skogen kommer att fortsätta att lagra kol ganska länge men nettoinbindningen avtar och blir så småningom noll. Och vi förlorar hela substitutionseffekten", skriver han i ett mejlsvar till ATL, och tillägger att någon sån kalkyl inte har gjorts och skulle vara svår att göra.

Att öka skogens omloppstid för att binda mer kol är en dyr klimatnytta. Enbart på svaga granmarker kan det vara ett bra alternativ, visar ett nytt forskningsprojekt.

Förlängd omloppstid klimatsmart och effektivt enbart på svaga granmarker.

Dyr klimatnytta att låta skogen stå

Politik

Att öka skogens omloppstid för att binda mer kol är en dyr klimatnytta. Enbart på svaga granmarker kan det vara ett bra alternativ, visar ett nytt forskningsprojekt.